da'n före doppareda'n

Resan till Sverige gick bra och nu har jag äntligen börjat komma tillrätta. Drog på mig en snuva på vägen men även den har börjat ge med sig. Har hunnit med ett mastigt julbord, klä granen och återanpassa mig till högertrafik så det har varit fullt upp!

Att flyga med Etihad var en udda upplevelse. Servicen och tekniken var alldeles prima och minst lika bra som Thai och Singapore Airlines. Tyvärr tog det lite längre än vad som var bekvämt: 15 timmar till Dubai och därefter 7 till Paris innan det fick bli hederliga gamla SAS till Arlanda. Mellanlandningen var lustig: 4 timmar mitt i natten på en flygplats som var som hämtad ur StarWars - både arkitektoniskt och framför allt blandningen med brokiga typer. Allt från småländska backpackers och viktorianska överklassbritter till västerländska businessmän och araber i pyjamas. Helt klart ett färgglatt minne.

Nu är det uppsittarkväll och tack vare att det är mörkt sedan ett par timmar tillbaka redan nu vi 18-tiden känns det som det nästan är läggdags. Nu ska jag vänta in julafton, kanske med lite mera glögg och knäck. Man får ju passa på att bunkra upp med minnen för nästa år blir det nog till att fira på södra halvklotet igen.

God Jul!

Tomten

Tisdag eftermiddag och ganska segt. Tiden står stilla och kontoret är nästan tomt. Endast jag är vaken - ett litet tag till i alla fall...

I lurarna på resan

9 dagar tills jag flyger norrut. 25 timmar i ett flygplan.

Jag har börjat fundera på vad jag ska ladda min mp3-spelare med men jag har kört fast. Det bör vara en bra blandning med lite bakgrundsmusik, lite vanlig hederlig gitarrpop och dessutom någon riktig käftsmäll som får adrenalinet att pumpa.

Kom med förslag please - Jag lovar att testa allt!

Finstilt: Utom dansband, Celine Dion & DiLeva

Go'morron Sverige!

Hoppas ni har sovit gott. Foto från farstukvisten, kvart över 7 i morse.

Ha en bra dag!

Carpe Diem

Idag har jag levt i nuet.

Glatt mig åt det lilla.

Tacklat måndagsmorgonen med ett leende.

Det började bra. Trots att jag inte hann med mitt vanliga tåg i morse. Jag fick ta till nödfallståget. Det som går en kvart senare men ändå bara försenar mig med 5 minuter. Man får förstås gå lite snabbare till sin arbetsplats och muttra något om försenat tåg men då är det ingen som reagerar. Detta är en intern vedertagen sanning på jobbet. Så länge man kan skylla på CityRail så kan man komma undan med det mesta. Det tog mig ett litet tag att plocka upp denna sydneyexercis men nu har jag minsann lärt mig hur det fungerar...

Jag gillar inte nödfallståget. Mycket för att alla medpassagerare är på samma dåliga humor. Dom (vi) är ju alla en samling förlorare som egentligen borde varit med på förra tåget, men nu får klara sig utan morgonkaffet. Men den främsta orsaken till att jag undviker 08.21-tåget är att man alltid får stå. Det är fullt redan när det rullar in på perrongen och man får börja dagen med 30 minuter boskapstransport på stående fot, med näsan i någons armhåla och förpassad till en del av kupén där det saknas air condition, eller ens möjligheten att öppna ett fönster.

Jag brukar hinna med 08.09. Den är lite långsammare men flyter som en amazonaskanot genom den gröna villamattan, knappt ens halvfull med halvsovande pendlare.

Men tillbaka till nödfallståget. Imorse var det dessbättre en helt annan stämning ombord: Skolbarnen har gått på jul/sommar-lov och det innebär även att många småbarnsföräldrar har tagit ledigt för sovmorgon och därefter en dag på zoo eller stranden. Jag kunde med lätthet kamma hem en sittplats med benutrymme. Voila'! Ska det vara så har bekvämt ända till efter nyår så ångrar jag nästan att jag har tagit ledigt.

Fast bara nästan förstås.

När jag då äntligen (för idag skulle det bli en sån bra dag) kom till jobbet visade det sig att julefriden även lagt sig över arbetsschemat. Jag hann svara på gamla emails, komma ikapp med gamla grejer och redan vid lunch var jag nästan redo för min 3-veckors julsemester. Trots att det är nästan 2 veckor dit.

Dags för lunch och en hel timmes vardagslyx. Puben på hörnet direktsänder den amerikanska fotbollens söndagsomgång och trots att det är i början av december kan jag sitta utomhus i bara skjortärmarna, mumsa i mig lunch och träffa pratglada likasinnade samtidigt som jag följer andra halvlek.

Nu är jag tillbaka vid mitt skrivbord, med 2 timmar kvar av måndagen och därefter bara 8 arbetsdagar kvar tills jag lyfter mot nordligare breddgrader.

Nästa år...

Det här verkar ju lovande!

En tragisk tankeställare i advent

Bankbesök på lunchen och jag följer den myllrande folkströmmen ner mot Martin Place. På vägen suckas det kollektivt åt en uteliggare som har somnat raklång på trottoaren och tvingar stressade kostymer till en kort omväg. Den skäggige mannen har smala ben utan strumpor och ett omaka par trasiga gympadojor. Mycket mer hinner jag inte notera.

På tillbakavägen ser jag ambulansen. En rörmokare som hade ett ärende i den blockerade portuppgången har tydligen ringt SOS Alarm och precis när jag passerar drar ambulanspersonalen upp blixtlåset på den svarta säcken. Jag sväljer skamset och undrar tyst hur länge han fått ligga där på gatan, utan att ens en enda av alla passerande tagit någon notis...

Även Sydney kan ibland kännas isande kallt.

Bara 10 minuter till...

Bensinen kostar nu under 1 Au$ - dvs ca 5,30 kr - och jag kan inte låta bli att skaka på huvudet när jag passerar macken. För bara några månader sedan kostade en liter bensin en bit över 1,50$.

Under samma tid har räntan på bolån kapats med åtskilliga procent och för ett hushåll med det typiska genomsnittslånet på 350.000 $ har levnadskostnaden per månad minskat med ca 700 $.

20 miljoner australiensare väntar med spänning på om det vankas lågkonjunktur eller inte.

Om några dagar vet vi.

Tills dess håller Australien andan.

En konstpaus i vardagen

Idag är det en seg eftermiddag. Dom kommer inte så ofta men när dom kommer så gör dom det med besked. Klockan är 16.04, kom tillbaka från lunch för knappt 2 timmar sedan men jag skulle kunna svära på att det var 2 dagar sedan. Egentligen borde jag plöja igenom en ganska stadig bunt med text men jag har vissa koncentrationssvårigheter. Tar en paus och bloggar lite, fyller på syre och inspiration och sedan back to work sista timmen. Hoppas att det funkar så.

Dessutom blev jag rejält förd bakom ljuset av väderflickan på frukost-tv i morse. Hon lovade 25 grader och halvklart, dvs en alldeles perfekt och behaglig arbetsdag i Sydney. Istället är det 34 grader och ordentligt klibbigt. När man lämnar kontorets kylda inomhusmiljö känns det som man gått vilse och hamnat i grossisttvätteriets torkrum med anläggningen på full effekt. Dryga 30 grader och stadsmiljö är ingen bekväm kombination och jag vill bara att klockan ska bli hemgång så att jag kan lämna den varma betongen bakom mig.

Kanske blir det ett sent dopp vid Cronulla Beach i kväll, kanske blir det bara något kallt att dricka på hemmaplan till ljudet av cikadornas aftonsymfoni. Under tiden sjunker solen hastigt bakom träden i The Royal National Park och kvar i mörkret dröjer bara en efterlängtad sval bris och löftet om en ny dag imorgon.

Reliiiis miii....

Idag spelar svenska Oh Laura på en sylta i city. Ni vet dom med fjolårshiten Release me från SAAB-reklamen. Jag funderade ett tag på att pallra mig dit men jag har inte hört nåt av deras övriga repertoar så det får vara.

På bilbesiktningen

I lördags var det dax att besikta bilen. Det visade sig vara en angenäm och okomplicerad historia. Puttrade ner till den lokala bilverksta'n på hörnet med den lilla farbrorn med stort krulligt hår. Han kollade sa att alla lampor lyste (som skulle lysa), tog ett varv runt kvarteret och så var det klart för den här gången.

150 kr kostade kalaset och då är det giltigt tills bilen byter ägare nästa gång. Jag betalade med ett leende.

Väderprognos för idag: 28 grader och absolut ösregn. Jomantackar.

Och i trädgarden växer det så det knakar. Även ogräset tyvärr. Den enda som verkar trögstartad är min frangipani från tidigare inlägg. Kanske fick den för mycket stryk i flytten?

Just nu ser det ut som det mesta av det vi satt och planterat kommer att nå sin formtopp under tiden vi är bortresta över jul och det är ju lite typiskt, men inget att gora åt. Synd bara för min granne/husvakt Russell med familj som nog kommer att föräta sig på tomater.

Skyltsöndag?

Ingenting framkallar väl mer julstämning än en direktimporterad reklamtomte från Bollywood?

Been there, done that

Nu nar jag ar en bra bit in pa mitt andra ar i Sydney sa borjar jag kanna igen saker och foreteelser, skaffat mig vanor och skapat traditioner. Forra veckan var det ju Melbourne Cup-kalaset som gick i repris och den har veckan ar det de lilafargade jakaranda-traden som star i full blom och paminner mig om fjolarets var.

Fortfarande har jag dock svart att fatta att det lackar mot jul. Det blir ju bara ljusare och ljusare och varmare och varmare!

Suck.

Idag ar det dan-fore-dan-fore-sista-tentan for J sa jag bestamde mig for att halla mig borta sa hon far plugga ifred. Det ar hog tid att damma av kameran for en efterlangtad kvallspromenad i city sa jag packar ner alla minneskort, objektiv och ovriga tillbehor i min alltid-redo kameraryggsack och ser fram emot en fotosession direkt efter jobbet.

Nar jag star i hissen upp till kontoret slar det mig att kamerahuset ligger kvar hemma pa koksbordet.

Suck.

Inga bilder blir det och dessutom maste jag slapa runt pa en svettig ryggsack med oanvandbara och dyra kameragrejer hela aftonen.

Dubbelsuck.

Men a andra sidan kunde det ju vara varre. Man kunde ju haft tenta pa torsdag.

Öl & föl

Det blev förstås inga dollars igår. Hade en häst med in på upploppet men han gick in i väggen med 100 m kvar.

Pilsner och ostbricka på arbetstid är i och för sig inte så dumt det heller.

Galopp & Galej

1:a tisdagen i november ar en valdigt speciell dag i den australienska kalendern: Idag ar det Melbourne Cup. Min andra i ordningen. Den forsta kan du lasa om har.

Champagnen ar pa kylning, ostbrickan har tagit over kylskapet och styrelserummet star tomt i vantan pa anstormningen. Alla damer snofsar till sig med fantasifulla blomsterkreationer i haret, fjaderboa och galanta klanningar sa resan till jobbet i morse var en ganska udda upplevelse.

Kl 15 startar galoppracet som far alla arbetsplatser att sta stilla och folja 24 hastar och deras tillvaxthammade jockeys pa TV under ett par odesmattade minuter. Dom flesta stanger helt efter lunch och spenderar resten av dagen pa nagon restaurant eller pub men pa mitt kontor ar vi sa flitiga att vi atergar till business as usual den sista lulliga timmen nar skumpan ar urdrucken och adrenalinet har lagt sig.
Naturligtvis pagar intensiv gambling, bade hos ombud och lokalt pa varje arbetsplats. Jag slog pa stort i ar och satsade $10 och det gav mig 5 slumpvis tilldelade hastar. 3 av dom har hopplost utgangslage, en ar sadar och sa en som har ganska laga odds sa nu aterstar det att se hur det gar. Hoppas pa att ta hem kontorspotten och bli hjalte for en dag...

SSSchh! Nu haller vi tummarna pa Septimus.

Vuxenpoäng

Gjorde testet på www.vuxenpoang.com med resultatet +1,2 år. Har aldrig fått plus förut så det känns som ett vägskäl i livet. Misstänker att det var huset som fick bägaren att rinna över. Måste nog sätta upp lite okej-planscher och damma av dom gamla blandbanden igen...

Äntligen måndag faktiskt

Helgen som gick har jag saknat mina föräldrar.
Mer än vanligt.

Going troppo

Idag ska det bli 36 grader och eftermiddagsskurar. Ungefär 100% luftfuktighet. Det är redan 28 grader och riktigt klibbigt.

Man får andas in försiktigt så att man inte får en kallsup.

Jervis Bay

Tillbaka igen efter en utflykt till Jervis Bay, ca 1,5 h soderut langs med kusten. Det var ett tag sen vi hade tid for upptacktsresor och den har turen har bokats och skjutits upp flera ganger innan det da antligen blev av. Vi var egentligen tillbaka redan i sondags men jag hade lyckats koppla av och varva ner sa mycket att det har tagit nastan hela veckan att fa fart igen.



Vi hyrde en liten stuga i Huskisson, 100 m fran havet och trots att det bara hunnit bli 19 grader i vattnet sa borjade jag dagarna med ett dopp i havet. Det har blivit lite av ett signum att "svensken" ska bada trots att Australiens bortskamda strandraggare fortfarande ligger i vinteride. Ar man uppvaxt vid Frykens sodra strand sa ar man ju van att bada sa fort pimpelfiskarna har tagit sommarledigt. Jag hade med snorklingsprylarna jag fatt i julklapp men det var nog lite val optimistiskt sahar pa varkanten.



Det fanns ju annat att gora i Jervis Bay an bara sola och bada, bl a en imponerande nationalpark med fantastisk natur. Vi hann knappt ur bilen innan J snubblade over en Echidna (jag tror att det svenska namnet ar "myrpiggsvin). Det ar en lustig liten krabat som paminner om en igelkott, forutom att den ar stor som en sack potatis. Som vanligt nar det galler den inhemska faunan var jag barnsligt fortjust men den har mobila naldynan hade sa att saga taggarna utat. Vi knatade vidare till en gammal fyrruin som var i bruk ungefar fram till forra sekelskiftet. En anslagstavla med svartvita fotografier vittnade om ett tufft liv for fyrvaktaren med familj. Det kan inte ha varit en dans pa rosor for en engelsk familj ikladd tweedkostym med tillhorande hog hatt. Fullstandigt isolerade och i konstant kamp med den frammande vildmarken och vadrets makter har i civilisationens absoluta utkanter. Skeppsbrott, tsunamis och hajattacker var bara nagra av punkterna pa den langa listan med dodsorsaker. Allt ar sa mycket enklare idag.



Pa vagen tillbaka till bilen korsade vi vag med nagra kangurus. Man tycker kanske att jag borde vara van vid det har laget men jag fascineras alltid av dessa studsande nationalsymboler.

Vi valde att sta over valsafarin den har gangen. Tyvarr, eftersom dom tydligen fick se 9 valar forutom den fasta kolonin med delfiner som haller till i omradet. Tur att det ar nara nog att atervanda, kanske redan efter jul. En pubrunda fick det i alla fall bli, och ett besok pa Hyams Beach som enligt Guiness Rekordbok har den vitaste sanden i varlden. Valdigt vit var den i alla fall.

Val utvilade atervande vi till Sydney redo for en ny arbetsvecka.

Helgen som gick...

Nu kommer det nog att bli lite glest mellan blogginlaggen ibland. Utomhussasongen har ju dragit igang pa allvar har nu sa det blir inte sa mycket bloggande inomhus i godan ro. Den har helgen var det perfekta vaderforhallanden, varm och skont utan att vara for hett. Den mesta tiden fixade jag med blandade smasysslor i tradgarden. Det ar valkommet med frisk luft och kroppsarbete nar man fordriver mesta delen av arbetsveckan i en kontorstol.

Pa sondagens morgon knackade grannen pa och vi tog en liten tur i Royal National Park. Min nya kompis Russell hade lovat att visa mig sin promenadrunda och den borjade egentligen redan pa andra sidan vagen dar vi bor. Stigen foljde en å med trappliknande vattenfall och stillastaende djuphalor som avloste varandra. Ingen fisk tyvarr men nar det blir varmare finns det tydligen god chans (eller risk?) att stota pa meterstora odlor som ligger och solar sig pa klipporna. Av det sag vi inget den har gangen, och jag tror att vi ligger lite lagt med det tills jag fatt mojlighet att visa rundan for J...

Ravinsluttningarna visade upp manga olika inhemska vaxter, bl a min lokala favorit - den maktiga och fulsnygga Gymea Lily, aven kand som Giant Lily eller Spear Lily. Den har en palmliknande, oansenlig bas men skjuter upp en ensam stam pa upp till 8 meter med en stor, knallrod blomma i toppen. Den ar typisk for Sydneys strandzon och vaxer lite har och var i tradgardarna runt omkring - vi har ett stort blommande exemplar pa framsidan men en lite blygare variant pa baksidan med enbart blad. Det tar ungefar 7 ar tills dom blommar forsta gangen sa vi far halla tummarna for full jackpot nasta år.

En Gymea Lily fran President Avenue

Var morgonpromenad tog ungefar en timme men da inkluderar det manga pausar for nyfikna fragor fran en storogd svensk. Allt oftare kanns det som om Australien blivit vardag och det ar allt farre foreteelser i narmiljon som overraskar. Daremellan far man sadana har exotiska upplevelser och man forvandlas snabbt till en fragvis 4-aring igen. Nasta gang ska jag ta med kameran!

Keep up with the lingo, mate

Äntligen är jag inte mest amerikansk på jobbet! Man får ju tåla en del här om man inte säger "mate", "fair dinkum" och "no'rries" i varannan mening. Speciellt när man jobbar med Queenslanders.

Det är slut på det nu.

Vi har anställt en tjej från Texas för att sköta bibliotek och arkiv och hon pratar exakt som J.R Ewing. Min hollywood-inspirerade engelska höjer inga ögonbryn längre.

Varning för vädersnack!

Jag följer några andra svenskspråkiga australienbloggar. De flesta skriver om vädret i var och vartannat inlägg. Det blir nog lätt så - vädret är ju ett populärt samtalsämne för oss svenskar som är vana att vara så väderberoende. Det är väl också den mest markanta skillnaden mellan Australien och Sverige. Ibland blir det bittra kommentarer om att det är dags att byta bloggämne och ibland är det lite mera drömmande medhåll med en sorts unnande positiv avundsjuka. Typiskt nog börjar de allra flesta telefonsamtalen från Sverige med just frågor om hur vädret är och hur mycket klockan är...

Idag kan jag garantera att åtminstone en väderbiten gentleman i Karlstadtrakten kommer att läsa mitt inlägg med stort intresse. Välkommen pappsen - This one's for you!

Här i Australien spelar inte väderrapporten så stor roll. Kvällsnyheternas väderkarta visar bara temperaturen för 7-8 platser spridda över hela kontinenten och oftast med en leende sol bredvid. Någon prognos bortom morgondagen ser man sällan. Nästan året runt ligger temperaturen mellan 18 och 28 grader och regnar gör det sällan mer än en dag i taget. Det är troligtvis därför man så sällan kallpratar om vädret, såvida inte det är storm på gång eller när det finns risk för att kvicksilvret ska bubbla upp över 40 grader.

Jag har ju inte hunnit uppleva så många årstidsväxlingar än men hittills är nog våren och hösten mina favoriter.

- Vintern var helt ok förutom de kallaste vinternätterna då frånvaron av isolering kunde göra att det blev ganska rått inomhus, speciellt på morgnarna. Dessutom blev det mörkt lite väl tidigt.

- Sommaren är ju som bekant både lång och varm. Jag som inte har tillräckligt med ro i kroppen för en heldag på stranden trivs bättre när man åtminstone kan hämta in posten utan att bli blöt på ryggen. Jag förstår att sådana lyxproblem kan sticka i ögonen om man är i början på det nordiska vinterhalvåret så nu pratar vi inte mer om det.

Just nu är det vår även om vi hade ett par dagar över 30 grader förra veckan. Lite som en förvarning av vad som kommer. Det är några grader över de 20 nu och växlande molninghet. Hög tid för vårbestyr i trädgården och idag har jag lovat att timra ihop ett trädgårdsland till Mrs N. Hon har kommit igång riktigt i odlartagen med tomater, örter och chilifrukter och det gäller att smida medans järnet är varmt.

Ur led är tiden

Trots att det redan är onsdag har jag inte kommit i fas med den här veckan än. Dels ställde vi fram klockan en timme i lördags till sommartid och dessutom hade vi en ledig dag i måndags. Jag som fortfarande kämpar med att oktober är en sommarmånad nuförtiden är förstås mer vilsen än vanligt och så fortsätter det nog tills det blir dax för helg igen.

Rugby League Grand Final 2008

Så värst mycket mera aussie än jag var i söndags vet jag inte om man kan vara, eller bör bli. Lite av en kliché faktiskt. Där stod jag vid BBq:n och grillade "snags" i thongs (badtofflor), rugbytröja och en präktig bonnabränna i väntan på att årets rugbyfinal skulle dra igång. I närmaste gumtree satt 2 kakaduor och skränade och på trappen satt min pratglade svåger med en iskall VB i näven och sa "mate" i varannan mening.

Mina sportproppade bloggläsare undrar förstås hur det gick i matchen: Manly Sea Eagles fick revansch på Melbourne Storm med en jordskredsseger - 40-0 och nu blir det idrottslig öken med bara cricket på programmet tills den värsta hettan avtar lite någon gång i mars. Tänk den som hade en biljett till Löfbergs Lila Arena i mellandagarna...

7 månader senare

Igår var vi på en lustig tillställning. Vår bröllopsarrangör hade samlat 300 par som gift sig under året och bjöd på 3-rätters middag mitt i veckan. Vi är ju inte dom som är dom och det blev ett hyfsat partaj.

Märkligt bara med en hel balsal full av människor vars enda gemensamma nämnare var att vi hade gift oss under det gångna året. På 4 stora filmdukar rullade under hela kvällen ett bildspel med inskickade bröllopsbilder. Ganska overkill. Gissa vilket samtalsämne som dominerade.

Vi hamnade vid ett bord med en salig blandning: Ett par som var med i flottan (jag kunde inte låta bli att stumnynna på "In the navy" med The Village People), 2 asiatiska par där alla 4 var revisorer, hade samma kostym och samma Buddy Holly-glasögon (och varav åtminstone det ena paret hade haft över 250 bröllopsgäster) och sist men inte minst ett par som verkade nästan helt normala, förutom att dom hade beställt bröllopsfoton för 7,000 dollars.

Det här med att knalla till prästen ter sig ganska överspänt i Australien, eller om det kanske är ett storstadsfenomen? Fjärran från den lagomsvenska metoden med bjudsprit på hembygdsgården och den kusin som har dyrast kamera får ta hand om fotograferandet... På gott och ont kanske, men det är onekligen big business för alla inblandade.

För att inte prata om status och stress...

Goda Grannar

Detta får bli en hyllning till våra nya grannar:

Kl 9 i lördags sitter vi och helglyxar med frukost i trädgården. Det har inte hunnit bli varmt än men man vet ändå att idag kommer det att bli en kanonfin dag. J har plugg på schemat hela dagen och jag sitter lite rastlöst och funderar på var jag ska börja. Vill egentligen bygga ett trädäck men eftersom vi inte har riktigt bestämt oss för exakt utformning än så försöker jag bromsa mig själv för att låta beslutet växa fram.

"Trumvirvel"

Som en skänk från ovan har vår närmsta granne samlat ihop gatans gräsänklingar och de invaderar var trädgård! Jag kastar i mig min ägg&bacon-macka och vi har helt plötsligt blivit 5 flitiga bävrar som rensar ogräs, fäller träd och bygger stenmur.

Bob, som är pensionerad park ranger drar fräcka historier samtidigt som han förklarar vad alla dessa (för mig) exotiska växter heter och hur dom bäst tas hand om. Det blir som en sån där Extreme House Makeover från TV och när vi bryter för lunch och jag pustar ut på trappen får jag nästan nypa mig i armen. Våra kombinerade arbetstimmar har sparkat in trädgården flera veckor in i framtiden.

"- Welcome to Auburn Street" säger Russell och jag har knappt fattning nog att säga tack. "Thanks for the beer mate, we'll be back next Saturday!"

Man tror inte att det är sant. För drygt ett år sedan hette min granne Elsa. Hon brukade skriva protestbrev till styrelsen om man använde tvättstugan på söndagar...

Smolk

Fel av mig. Helgen kunde visst ha börjat aningen bättre. Melbourne var lite för bra och Sharks gav bort lite för mycket lite för billigt. Det blev pisk och ingen final.

Men jag är inte den som hänger läpp. Livet går vidare. Men först ska jag ta mig en rejäl sovmorgon!

Å bättre blir dä!

IN FLAMES TO PLAY AUSTRALIA

We are VERY proud to announce that In Flames will be playing the Soundwave Festival in Australia next year. The dates for the festival are:

February 2009

21 Brisbane - RNA Showgrounds

22 Sydney - TBC

27 Melbourne - Melbourne Showgrounds

28 Adelaide - Bonython Park

March 2009

2 Perth - Steel Blue Oval

saxat från www.inflames.se

Bra start

Vaknar av att solens strålar hittat in mellan persiennerna. Äntligen fredag!

Idag är det en bra dag. Först och främst just bara för att det är fredag och ännu en helg. Men inte bara det: Cronulla/Sutherland Sharks spelar semifinal ikväll och jag har biljetter. Drar direkt från jobbet, först nåt gôtt att äta plus några pilsner med grabbarna på nån pub i närheten av stadion. Därefter några timmars tuff, tät Rugby League Live i yppersta världsklass mot fjolårets mästarlag. Helgen kunde inte börja bättre!

När du får oväntat besök...

I söndags kväll kom den här rackaren på visit. Jag vet inte så mycket mer om Australiens insekter än att det finns ett par relativt otrevliga spindlar som håller till i Sydneyområdet och som man bör se upp för. Det här var dock bara ett ganska litet exemplar av en Huntsman Spider, enligt ryktet ofarlig, men det händer liksom nåt med djur när dom kommer upp i en viss storlek - dom får liksom en egen personlighet. Jag har haft en spindel på bilrutan tidigare som var ungefär stor som en hand med utsträckta fingrar. Just den här var bara något större än en svensk långbensspindel, kanske 8 cm, fast med ordentliga benmuskler och mörkt hår.

Jag blev inkallad från trädgården för att så att säga "ta hand om den" och kände mig ganska kaxig där i mina grova jobbarhandskar.

Närmade mig långsamt smygande, inte helt olikt en jagande tiger och tyckte jag hade koll på läget.

Spindeln satt snällt och väntade på att bli infångad. Spänningen var tryckande. Tystnaden var total.

Det var egentligen inte Mr Huntsmans överraskande motattack med ett aggressivt distanshopp som chockade mig så mycket som J's ångestladdade skrik - som hämtat från en Alienfilm och mitt liv passerade revy. Jag tappade initiativet för ett ögonblick.

När jag hade försäkrat mig om att vi alla överlevt och pulsen var tillbaka i arbetsläge gjorte jag ett försök till att få ut den lille kraken. Han var formodligen lika vettskrämd som oss och den har gången gick det mycket smidigare. Vi får väl se om han kommer tillbaka igen med sina betydligt större och farligare släktingar...

Det är minsann ett dramatiskt liv här i civilisationens utkanter och med vildmarken i Royal National Park runt knuten. Bör väl även nämna att vi har 2 possums som hyresgäster i trädgårdens stora klätterträd, ett tiotal Rainbow Lorrikeets tittar förbi med jämna mellanrum och hundratals småödlor brukar sola sig i området runt trappen på framsidan. Det borde i sin tur betyda att det är ont om orm. Det är mycket bra.

Uti vår hage

Efter att det mesta har gått i 200 knyck under det senaste året har det nu tagit nästan tvärstopp och jag har fastnat i det berömda ekorrhjulet. Hela denna veckan har jag åkt till jobbet, kommit hem, packat upp lådor, gått och lagt mig och så börjar det om igen. Tyvärr är det lite för tidigt på våren än för att kunna utnyttja kvällssolen trots att lägsta dygnstemperaturen nu stretat upp över 20 grader.

I helgen ska det i alla fall bli åka av! Jag har bestämt mig för att lämna flyttlådorna i fred för att göra ett ryck i trädgår'n och ser fram emot många timmar med både sol och frisk luft. Det dominerande projektet på baksidan är egentligen en rejäl altan men jag har inte riktigt landat i vilken utformning det ska bli än. Under betänketiden funderar jag på vad jag ska plantera - det finns helt enkelt för mycket att välja på! Eftersom vi aldrig har frost så är möjligheterna nästan obegränsade. Det man bor tänka på är att man ska undvika de allra törstigaste växterna pga att det kan bli ganska torrt i perioder. Så slipper man vattna ihjäl sig.

Jag har ju redan tjuvstartat lite med en frangipani men det har inte hänt så mycket där än. Den tog dessutom en del stryk i flytten så jag håller tummarna för att den klarar sig. Imorgon tror jag att jag försöker med lite lavendel och en inhemsk filur som kallas Kangaroo Paw. Citronträd vore trevligt och varför inte en bananpalm?

Freaky Friday

Tänk dig att du är nästan själv på kontoret.

Tänk dig att A/C:n har stannat och den syrefattiga luften står alldeles stilla.

Tänk dig att sekreteraren låter exakt som Dame Edna. Fast oftare.

Tänk dig att du har 52 minuter kvar till helg.

Där har du mig i ett nötskal. Sweet!

Flyttat färdigt (typ)

Den här helgen lämnade vi lägenheten vi bott i det senaste året och flyttade in i vårt hus ca 2 minuter bort. Drog igång direkt efter jobbet på fredag med att flytta allt i köket, lördagen flyttade vi resten med mycket hjälp från en snäll moster med familj och i söndags packade vi upp det viktigaste och städade ur den förra lägenheten. Vi var klara strax före kl 9 och mumsade i oss lite födelsedagstårta innan vi stupade i säng.

Jag hade tagit ledigt igår och kunde gå runt och vissla och småmysa i nya huset samtidigt som jag packade upp. Tack vare tidskillnaden kunde jag kolla lite på en av de sena söndagsmatcherna i amerikansk fotboll under tiden som jag organiserade lite lagom mycket. Det var den andra riktigt varma dagen för säsongen och gav en fin försmak av hur härligt det ska bli att ha sin egen trädgård nu när utomhussäsongen drar igång på allvar. På kvällen blev det en tur till Bunnings (Bygg & Trädgård) för att införskaffa dom första obligatoriska verktygen och redskapen.

Ska försöka återkomma med lite bilder så fort vi har fått lite ordning på torpet.

Garden of Eden

I fredags planterade jag ett skott av en s.k Frangipani (Plumeria Alba) i en kruka på balkongen. Det är just nu egentligen bara en torr gren som förhoppningsvis ska gro tillräckligt med rötter så att man kan flytta ut den i trädgården efter ca 9 veckor.
Frangipanin trivs bäst i varma och torra klimat och växer upp till ett litet träd med stora, doftande blommor, vanligtvis vita eller gula men förekommer även i många andra färger. Den är väldigt populär i Latinamerika, Hawaii och Södra Asien.

Anledningen att den stod så högt upp på dagordningen var några fina reseminnen från en Afrikaupplevelse från 2007. Efter en fantastisk safari i Tanzania hade vi några lediga dagar på ön Zanzibar där vi tog en båt ut till fängelseön Changu Island där det kryllade med stora sköldpaddor.
Hela ön var som hämtad ur ett resemagasin med sina vita sanddyner, skeppsvrak och korallrev. Överallt växte dessa låga frangipaniträd som stod i full blom och varje gång jag ser dessa blommor idag drömmer jag mig tillbaka till dagen med jättesköldpaddorna i paradiset. Nu hoppas jag bara att jag kan få min torra pinne att gro så vi kan få en liten bit av Zanzibar i vår egen trädgård.

The Final Countdown

Vilken dag! Det ville helt enkelt aldrig sluta blåsa och regna. Kilade ner till nya huset för att ta lite mått och kolla så att allt var i sin ordning efter senaste dygnets väderkaos. Det var det som tur var. Jag hade några andra punkter som jag var lite orolig för: Kommer vårt middagsbord få plats i hörnan? Hur högt i tak var det egentligen? Fungerar alla kranar och eluttag? Har dom svenskt kaffe på julbordet?:-)
Jodå, de viktigaste sakerna var ok, men vår kyl kommer inte att få plats så där har vi genast ett projekt att lägga till på listan.

Mäklaren som var där för att släppa in mig var så genomförkyld att det syntes redan när jag parkerade bilen, så jag hade inte samvete till att hålla henne ur sjuksängen längre än absolut nödvändigt. Om jag missade något får vi helt enkelt lösa det efter att vi har flyttat in.

Fångad av en stormvind

Jag väcks av att det är ett ohyggligt dåligt väder, nästan så att man tror att Gustav som härjade i New Orleans tidigare hade tagit en titt förbi här under natten till lördagen. Allting löst på balkongen hade nästan blåst bort och det regnar absolut vågrätt. Och jag som redan hade tagit ut våren i förskott.

Jag försöker hitta en väderutsikt online för att se om hela helgen är körd: Heavy Showers - 100%, wind - 39m/s! Är inte definitionen på storm futtiga 24m/s? Jag kan inte komma ihåg när jag upplevde så dåligt väder senast. Visst - det kan ju regna värre när det åskar rejält men då är det ju över på en kvart.

Egentligen inget kvar att packa, J har en studie-deadline på måndag, 4 timmars cricketmatch mot Bangladesh på tv och jag inser att det blir en lång dag. Jag har helt enkelt ingenting att göra. Jag kunde ju ha läst en bok eller nåt men vilken flyttlåda ska jag börja leta i?

Som alltid finns det ju i alla fall något positivt att ta fasta på: Vilken tur att det inte är förrän nästa helg vi flyttar!

Snart flyttar vi...eller?

Bara 1 vecka kvar till flytt och allt vi inte använder dagligen ligger nu nerpackat i ca 25 flyttlådor. Vi ligger kort sagt ganska bra med där. Däremot är jag lite bekymrad över om pappersarbetet mellan oss och föregående ägare kommer att fungera. Det verkar vara en otroligt komplicerad process att köpa hus i Australien, eller så är det bara vad dom vill få oss att tro så att dom kan tjäna mer pengar på oss. Med "dom" menar jag dessa revisorer, advokater, utmätare och annat bankfolk som måste vara med och sköta pappersarbetet. Inget kan man påverka själv - bara att försöka slappna av och hoppas att allt går vägen.
Det är 5 veckor sedan vi skrev på kontraktet och det var i stort sett det sista som krävdes från vår sida. Senaste månaden har den byråkratiska kvarnen fått mala och nu är det bara att hålla tummarna för att det är grönt ljus nästa fredag och att vi får nycklarna innan helgen.

Idag är det vår!

Från och med idag är det officiellt vår i Australien. Ja, dom följer faktiskt ett schema och bryr sig inte alls om vad termometern säger. Lustigt nog verkar det stämma väldigt bra, åtminstone på ett par dagar när:

• Igår var det första dagen på 3 månader som det var varmt och skönt trots att det regnade.
• Det blir inte kallt pa nätterna längre och värmeelementet har rullats tillbaka in i förradet.
• Och i fredags när jag stämplade ut slog det mig att jag kunde gå hem när det fortfarande var ljust ute. I och för sig delvis pga att jag hade gjort lite för långa dagar tidigare under veckan men effekten blir ju tydligare om man bortser från det.:-)

Nu ser jag fram emot minst 8 månaders värme, varav säkert åtminstone 1 eller 2 månader då det är lite väl varmt för oss isbjörnar... Det blir perfekt med 3 veckors avkylning i Sverige runt jul!

Vi möts igen

Lördag morgon och en begynnande förkylning sitter som en avocadokärna i halsen. Hade redan planer på att besöka en Home Show i Sutherland så det var bäst att masa sig upp. Villamässa låter bättre - Home Show låter... showigt. Bara 3 veckor kvar tills vi får nycklarna så det är ju hög tid att spana in utbudet och kanske snappa upp ett och annat tips.

Massvis med folk! Det hade jag inte räknat med. Hade väntat mig de närmast sörjande men här vankades det folkfest! Det är ju i och för sig den tiden på året här med våren som står för dörren. Dessutom är ju antalet och andelen husägare här mycket större/högre.

Jag hamstrade visitkort och broschyrer i en dryg timme innan jag tröttnade på trängseln och letade upp närmaste utgång. Trampar rakt ut i det lokala mini-zoo:t! Öga mot öga med söta lilla Matilda från Featherdale! Det var nästan ett år sen sist. Tillsammans med en liten känguru och en uggleliknande liten fuling till fågel var hon villamässans barnvänliga dragplåster, men mitt ibland alla 4-åringarna var det, som vanligt när det gäller Australiens udda djurliv, antagligen jag som var mest förtjust. Näbbdjur, kängurur, wombats och koalor - det spelar inte så stor roll. Jag är helt enkelt enormt lättflörtad.

Efter en sväng via grilltältet begav jag mig hemåt med ett nöjt flin.

"En öl" är pluralis

Helgen började bra med "en öl" efter jobbet. Vi brukar göra så lite då och då, jag och några jobbarkompisar. Trevlig ovana tycker jag. Hamnade till slut på en sluten tillställning nere i The Rocks. Mingelfest med jurister är väl inte direkt min hemmaplan så jag höll en låg profil.

Eftersom min svada är något begränsad när det gäller New South Wales' företagsjuridik - eller skvallret från förra personalfesten också för den delen - fick jag hitta andra gemensamma nämnare.
Prövade lite tafatt med att prata rugby. Det brukar ju vara ett säkert kort men det funkade inte alls lika bra som vanligt. Det var andra sporter som segling, cricket och rodd som dom har människorna gick igång på. Inte direkt vad jag brinner för men alltid lär man sig något.
Kanske kunde jag äntligen lära mig att uppskatta cricket?

Nej, inte den här gången...
...heller.

Efter en stunds kallprat kom det fram att de flesta inte alls var uppväxta på de finare adresserna på Sydneys Northern Beaches utan snarare kom från någon obskyr liten håla ute i Australiens enorma inland, och då hade vi genast lite mer gemensamt. Min nästa utflykt måste bli en biltur ut i glesbygden - där de flesta tätorterna får vilken värmländsk bruksort som helst att framstå som rena metropolen!

Att jag inte pratar samma dialekt som Sydneyborna märker de flesta ganska direkt men sen verkar det som om det blir klurigare. Kanske p g a att man inte är blond som ju ALLA svenskar är. Eller hur.
Amerikansk härkomst är nog fortfarande den vanligaste gissningen (alla hollywoodfilmer och amerikanska tv-serier har satt sina spår), men Kanada blir allt vanligare. Irland, Nya Zeeland, Holland, Tyskland och naturligtvis övriga nordiska länder får man ocksa höra. Det är intressant med språk. Undrar om man kommer att plocka upp den australienska språkmelodin med tiden eller om man redan är för gammal för det.

Hade i alla fall förstånd (och rutin) nog att ta tåget hem i vettig tid (på min första svensexa fick jag vänta på det första morgontåget...) så den här gången jag var väl hemma strax efter 1.

Jättesent.

Man är verkligen inte 18 längre...

OS-funderingar

Det har varit ett jobbigt arbetsklimat ett par veckor. Inte för att det har varit mer att göra eller knivigare uppdrag, utan pga av att det pågår ett OS. Jag har ju bloggat tidigare om hur sportgalna australiensarna är. Som kontorets ende utböling - sånär som på en halvgrek - så är det omöjligt att hävda sig när mina medarbetare går och gottar sig åt de olympiska framgångarna. Australien är helt enkelt enormt ofattbart tokgrymma när det gäller sport! Och dom drar sig inte för att påminna mig om detta med jämna mellanrum, allteftersom deras landsmän vinner medaljer i tid och otid.

Trots den allmänna uppfattningen bor det faktiskt bara ca 20 miljoner i Australien. Lite mer än dubbla Sverige alltså, eller ungefär lika många som i Skandinavien totalt. Trots det har man redan plockat hem 35 medaljer (varav 11 guld) och pendlar mellan 3:e och 5:e plats i totala medaljligan. Jag är imponerad!
Om man försöker roa sig med att räkna medaljer per folkmängd lär det inte finnas något land i världen som kommer i närheten. Jämför till exempel med Sveriges ynka 3 medaljer.

Resultatet är ännu mer anmärkningsvärt eftersom det inte ens har gått särskilt bra i år - Australiens simmargrabbar tog exempelvis inte en enda guldmedalj och det är historiskt sett ett riktigt fiasko. Jag har funderat en del på vad det är som gör Australien så oerhört framgångsrika men jag har inget bra svar. Inhemsk massmedia tjatar om "The Olympic Spirit" och "The Green & Gold" men övriga nationers deltagare lär väl vara lika taggade och sugna på medaljer...

Damernas 100 meter häck ser jag som ett talande exempel på skillnaden mellan de blågula och de guldågröna i Beijing 2008. Vi hade ett av våra starkaste kort i den grenen och en någorlunda "säker" pallplacering, i alla fall under någotsånär normala omständigheter. Vi vet ju alla hur det gick. I andra semifinalen representeras Australien av en rookie, en se-och-lära-deltagare som drömmer om en plats i finalen. Naturligtvis lyckas hon uppfylla sitt mål och väl där kniper hon en silvermedalj. Detta är tyvärr ingen enskild händelse. Svenskarna tycks underprestera i alla lägen när det verkligen gäller samtidigt som australiensarna bärgar medaljer där det knappt ens fanns en halvchans.

Nehej, man får väl se fram emot vinter-OS 2010, då är det minsann ombytta roller...eller?

The Dark Knight

Det är inte alls lika intressant att följa OS när man går miste om den svenska specialbevakningen. Det enda blågula inslaget jag har sett från OS hittills är den stackars cyklisten som vurpade och sista kvarten av damfotbollens plattmatch mot... var det Japan? Inte så mycket att skriva hem om alltså. Australiensarna skyfflar ju hem medaljer i tid och otid, speciellt i simningen så jag var lite mätt på the green & gold och bestämde mig för att ta en paus i TV-tittandet. J har bestämt sig för att uppgradera sin utbildning och pluggar på halvtid så inte mycket sällskap att hoppas på där heller. 4 veckors väntetid tills vi får tillgång till nya huset gör mig rastlös och i behov av sysselsättning.
Det fick bli en biokväll.

Jag tror att det var andra gången någonsin som jag gick på bio själv - det är ju av någon anledning en social grej men det var faktiskt ganska skönt. Det fick bli "The Dark Knight" med Batman och en Joker i högform.

Heath Ledgers hyllade insats i det som kom att bli hans sista film har väl inte undgått någon. Australiensarna älskar sina hollywoodstjärnor och det har ju blivit några genom åren (Gibson, Kidman, Crowe, Jackman mfl). Ledgers bortgång tidigare i år har fått folk att gå man ur huse för att se den senaste Batmanrullen. Många tror att han kommer att tilldelas en postum Oscar för sin tolkning av The Joker så jag stövlade in i salongen med en viss skepsis.
Det visade sig vara obefogat. The Joker fullständigt dominerade varje scen han var med i. Även om filmen i sig var i längsta laget och storyn inte riktigt gick ihop överallt så var slutresultatet en väldigt bra film. Det var en lyckad afton och jag lyckades förtränga mina husplaner för en stund.

Egen härd är guld värd

Vi har köpt ett litet hus! Har ju kikat efter något eget ett tag men inte hittat nåt som vi båda fastnat för, men så plötsligt rasslade det till och då gick det hela väldigt fort. Lördagar är ju den stora dagen för mäklarna som har öppet hus och vi var egentligen i första hand på spaning efter ett radhus men sa blev vi förförda av den här charmiga lilla juvelen med sina blanka trägolv och sin ljusa interiör. Förra veckan skrev vi under kontraktet och om en månad flyttar vi in.



Ett ljusgult trähus i södra Sydney med en öppen spis, 3 sovrum, trägolv och ett klätterträd. Stor tomt (nåja, jämfört med Sydneys vanliga frimärksstora bakgårdar i alla fall) och med ganska många år på nacken men hyfsat nära till beachen och med The Royal National Park alldeles runt hörnet. Huset i sig påminner en hel del om en svensk sommarstuga men å andra sidan har vi ju inte många frostnätter här per sekel.

Självklart massor med potentiella projekt att sätta tänderna i. I och för sig inga direkt akuta renoveringsbehov men det blir knappast några slappa helger i hängmattan på ett tag. När väl dom första smågrejerna har åtgärdats så blir nog det första projektet ett ordentligt trädäck, förhoppningsvis färdigt lagom till sommaren. Perfect for VB's & kanga-bangas*!
Det finns väl en viss risk att "Å andra sidan" blir en Ernst/Timell-blogg ett tag framöver...

Är otroligt rastlös och sugen på att komma igång och läser allt om hus & trädgård som kommer i min väg just nu. Det är ju i vissa fall en betydande skillnad mot de förhållanden som man är van hemifrån, inte minst när det gäller isolering, ventilation och odlingszoner. Det ska bli enormt skönt att fixa och dona med sitt eget lilla sommartorp , även om det i och för sig inte har gått någon nöd på oss i var nuvarande lägenhet heller.

Välkommen på hembesök, med eller utan hammare!


*kanga-banga = grillad kängurukorv

A year in the life of...

Idag är det på dagen ett år sedan jag landade i Sydney. Tidsperspektivet känns splittrat; dels känns det som om det var i förra veckan, dels känns det som om det var en evighet sedan. Precis i soluppgången den 1:e augusti stapplade jag mot bagagebandet på Kingsford Smith Airport där hälften av mitt totala bohag låg och väntade nedpressat i en ryggsäck.
Som alltid med livsavgörande beslut så händer det ju att man ibland funderar på om man gjorde rätt. Och visst har det blivit nån enstaka sömnlös natt men i mitt fall har det aldrig gått så långt som till att jag har ångrat mig och önskat att jag hade stannat i Sverige. Det betyder ju å andra sidan inte att man inte saknar allt och alla man lämnat bakom sig.

Det känns som om det är läge för nån sorts bokslut och jag inser att det är mycket som har hänt de senaste 12 månaderna. Det var ju ett helt och hållet känslomässigt beslut att flytta hit så det var ju inte någon direkt logisk ekvation eller moget avvägande av för- och nackdelar som låg bakom - det skulle bara gå helt enkelt. Risken var ju överhängande att man skulle tvingas börja om helt från noll, i bästa fall hatta mellan tillfälliga jobb ett tag och försöka sig på en laglig variant av Scarface för att komma nånvart, men med slumpens hjälp, hårt arbete och en hel del tur och tillfälligheter har jag nu trots allt en förvånansvärt stabil tillvaro.

Det här har jag hunnit med under mina första 12 månader:

• Bröllop (inkl. 3 svensexor!)
• Fast jobb
• Komplett sjukförsäkring
  
• Visum godkänt
• Körkort för New South Wales
• Lärt mig manövrera min härliga gubbkörda automatväxlade Mitsubishi -94 trots vänstertrafikens avigsidor och dödsfällor.
• Hittat 2 nya sporter att nörda in mig på (Rugby Union & Rugby League)
• Anpassat mig till att jobba i kostym (slips är ingen lek när det är 40 grader hett)
  

Kvar på agendan:

• Slippa hyra
• Fira nästa jul i Sverige
  
• Dykcert
• Lära mig vad f-n cricket går ut på
  
• Campa i bushen
• Se mer av detta enorma land

Inte så illa pinkat ändå. Det finns säkert mer att bita i men detta får räcka för nästa 12 månader...

Lemmings

Katoliker som dansar,
katoliker som sjunger,
katoliker som hoppar,
katoliker som gungar...

Katoliker, katoliker - överallt katoliker!

En halv miljon katoliker är väldigt många.

I de lugnaste vatten...

Shark found in Australian pool

SYDNEY (AFP) — A shark was found in a swimming pool at one of Sydney's most popular beaches Friday, apparently swept into the baths by a freak wave.

The one-metre (3.3 foot) shark turned up in a rock pool situated next to the open ocean at Cronulla beach.

Cronulla Surf Lifesaving Club spokeswoman Robyn Cole said fisheries officers netted the shark and released it back into the sea unharmed shortly after members of the public reported its presence in the pool Friday morning.

"It was quite calm, just swimming happily up and down at one end of the pool," she told AFP.

"It's funny, though, because we have swimmers who come here at 6am every morning to do laps. It's still dark then and they mustn't have even noticed it was there."

Cole said the shark must have been swept into the pool overnight by a large wave.

"It's the first time we've had a shark in the pool," she said. "We've had seals sunbaking there before, and get dolphin at the beach all the time, but I've never heard of a shark getting caught in a pool before."

Angels & demons - saints & sinners

Den här veckan har Sydneyborna bävat för i åtminstone ett par år nu. Förutom katolikerna förstås. För dom är det julafton flera gånger om.

Påven är i sta'n och det pågår ett religiöst jippo som kallas World Youth Day. Hela Sydneys innerstad ska förvandlas till ett enda stort väckelsemöte. Man räknar med ca 500.000 vallfärdande pilgrimer från hela världen och det ska tydligen vara det största evenemanget i Australien någonsin, och då hade man ändå sommar-OS så sent som år 2000. Trafiksituationen förväntas bli helt kaotisk och man har bett sydneyborna att ta ledigt och resa långt bort den här veckan.

Det gick utan problem att ta sig till jobbet i morse men vi får väl se hur det går när det är dags att stämpla ut.

Som om man inte hade tillräckligt mycket mediautrymme ändå så har förstås en av de inhemska kardinalerna pillat på nån stackars korgosse och skandalen är ett faktum.

Midvinternattens köld är hård...

Igår var det 13.7 grader och enligt obekräftade uppgifter den kallaste dagen på 4 år. Jag var tuff nog att skippa långkalsongerna...

Smultronställe nr 5: The Rocks

Om definitionen på smultronställe är ett lokalt och/eller personligt utflyktsmål så är jag ganska fel ute den här gången men min lista med smultronställen skulle helt enkelt kännas ofullständig utan detta internationella landmärke.

Vissa gråa vardagar när man pendlar mellan vardagsjobb och vardagsfritid så känns det som om man lika gärna kunde befinna sig i vilken annan anonym storstad som helst men när jag kommer hit så känns det alltid lite speciellt. Som om jag kommer en liten bit närmare att greppa att jag faktiskt bor i Sydney nu och att detta kommer att vara hemmplan för överskådlig framtid. Det är som att poletten trillar ner och man får lite distans till de vägval som gjorts under de senaste 2-3 åren.

Området The Rocks i Sydney City har kommit att symbolisera mitt nya liv: Här har vi ätit julfrukost, firat in det nya året, gift oss och firat med vänner och familj. Det har för oss blivit mycket mer än "bara" en turistfälla med bästa utsikten mot operahuset eller Sydneys motsvarighet till Gamla Stan.

Det var här som den nya straffkolonin grundades som senare kom att bli Australien och de gamla hamnmagasinen skapar en skön kontrast mot skyskraporna i stål och glas alldeles bredvid. Färjeterminalen erbjuder några av världens vackraste turer till bl a Manly Beach, Taronga Zoo och Darling Harbour. Här finns även många av Sydneys äldsta och mest genuina pubar och över alltsammans vakar den enorma stålsilhuetten från Harbour Bridge.
Just denna helgen var det en kaffe- och aromafestival som var anledningen till vårt besök men man behöver knappast en ursäkt för att besöka The Rocks både en och två gånger.


Det går nog inte att ens stanna till i Sydney utan att hamna i the Rocks, av en eller annan anledning, så 2 egna personliga favoriter måste jag väl ändå avsluta med som tack för visat intresse:

• Observatory Hill. Parken vid det gamla observatoriet på toppen av kullen med en fantastiskt utsikt över hela Sydney Harbour och en lugn oas mitt i myllret.
  
  
• Pancakes on the Rocks - pannkaksrestaurangen mitt i smeten. Gillar du pannkakor så kommer du att älska det här stället.
  

Enligt min kompis Sofia ska det dessutom finnas ett fisk- och skaldjurshak här som ska vara nåt extra, men jag vet inte riktigt var. Kanske är det Doyle's @ the Quay hon menar?

9 kr litern

Bensinpriset har nått nya chocknivåer här och det är inte många ören kvar till revolution. Min första tur till Australien var i slutet av 2004 och på den tiden kostade bensinen strax över 1 AUD (då ca 5,40 kr). Det ansågs allmänt som alldeles hutlöst dyrt.

Nu, ca 3,5 år senare har vi precis passerat 1,50 AUD och jag kommer på mig själv med att tycka att det börjar bli dyrt. Snart ikapp Sverige tänker jag. Jo tjenare. Hittar en miniräknare och får det till strax under 9 kronor litern. Såg i Expressen online idag att det svenska bensinpriset passerat 14 kr...

New South Wales 10 Queensland 16

Snöpligt är väl det som bäst beskriver förlusten i sista Originmatchen för i år. Det kändes som "vi" dominerade matchbilden och hade dom på kroken men så rann dom igenom på kanten när det var en kvart kvar och så var det roliga slut for den har gången.
Mitt första State of Origin på plats har dock som helhet varit mycket intressant att följa och jag har lärt mig en hel del om hur viktig sporten är för australiensarens kultur och självbild. Kan egentligen inte jämföra den delstatsnationella yran och rivaliteten runt de här 3 matcherna med något hemmifrån. Ta rivaliteten från Finnkampen, lägg till mediaintresset från fotbolls-VM (eller Schlager-EM) och traditionskänslan och den historiska bakgrunden från Vasaloppet så kanske du förstår vartåt det lutar.

Dessutom går det inte att annat än häpna över hur tuffa dessa rugbyspelare är, ofta en bra bit in på andra sidan gränsen av vad som är förnuftigt. Men mer om det en annan gång, nu får det vara nog med sport på ett tag.

Klart för drabbning

Idag är det Dagen D för the State of Origin.

Den Tredje Och Avgörande Matchen.

New South Wales vann ju den första matchen och Queensland vann den andra som bekannt och det är alltså nu som allt ska avgöras. 80.000 biljetter gick åt som smör i solsken och ANZ Stadium i Sydney fylls ikväll till brädden av blåklädda hemmasupporters.

Uppsnacket för det här har pågått i nästan 3 veckor nu och man har debatterat spelstrategier och laguppställningar fram och tillbaka. Det borde inte finnas något kvar att diskutera.

Färdigpratat.

Nu återstår bara själva bataljen.

Let's get ready to rumble...

Trevlig Midsommar!

Röd dag i Sverige men här är det som vilken fredag som helst. Visserligen fredag och nästan helg, men de ljusgröna björkarna och de små grodorna lyser med sin frånvaro. Typiskt midsommarväder har vi i och för sig: ca 20 grader och viss risk för regn. Första Midsommarhelgen utomlands och det känns onekligen lite tomt. Kylen är laddad med sill, nubbe och knäckebröd inför lördagens släktmiddag "tema Sweden" så jag har i alla fall gjort mitt bästa.

Ikväll är jag gräsänkling men gårdagens tidiga morgon sätter nog p för alla yvigare planer. Det blir nog lite rugby framför tv-n innan jag försöker sova ikapp mig själv. Just nu är det onödigt mycket lagom och vardag här...

Trevlig Midsommar alla ni därhemma! Ta en Pripps Blå, en OP eller en knäckemacka till och tänk på hur gôtt det är att få uppleva ännu en högtidsstund i det gröna! Just idag är Sverige som allra världsbäst!

Buhu

Ja vad säger man?

Vilket fiasko.

Jag kan ju knappast påstå att jag brinner för Allsvenskan men de internationella mästerskapen brukar jag följa. Speciellt nu när man är utlandssvensk hade det varit kul att ha nåt att samlas runt men det roliga tog liksom slut innan det hann börja. Nu blir det nog ingen rundboll för mig på ett par år.

Och det blir en lång torsdag.

Man får väl försöka hitta nån tröst i att vi inte ens var nära. Och att man slipper gå upp mitt i natten igen.

fem noll noll

Med klockan ställd på 04.40 sitter jag här och äter naglar till frukost. Första EM-matchen med svensk inblandning som sänds på gratis-tv här och som den viking jag är har jag offrat sängvärmen för lite nationsyra på distans. Det är fantastiskt att se det gulblå hav av svenska fans som har valt att fira midsommar i Alperna.

Det börjar lovande med att jag yrvaket och aningens tårögd nynnar med i "Du gamla, du fria" men di svenske startar matchen mycket tveksamt. Just som jag skriver detta åker vi på 0-1 i baken. Kom igen nu Zlatan & co - tänk på oss som försakar vår skönhetssömn för kung och fosterland!

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen!" - eller "Smultronställe nr 5"

Vilken underbart härlig vinterhelg det har varit!

Tidigt i lördags morse lämnade vi Sydney bakom oss för en weekend uppe i de blå bergen. Det är en bilresa på knappt 2 timmar men den slutar i en helt annan klimatzon. Helt plötsligt är det en syrlig bergsluft som luktar snö, löven skiftar i färg och i de timrade stugorna längs den slingrande vägen skvallrar skorstensröken om att man har kurat ihop sig framför brasan med en kopp varm choklad med smälta marshmallows. Som värmlänning är det här så nära hembygdsmiljon man kan komma här och jag trivdes naturligtvis som fisken i vattnet. Äntligen fick man huttra lite!

Echo Point i Katoomba

Blue Mountains är en del av den långa bergskedjan "The Great Dividing Range" och ett av Sydneyregionens populäraste besöksmål. Nu är det däremot lågsäsong och man slipper trängas med amerikanska pensionärer, rågblonda backpackers och snap-happy-japs. Naturen är lite av en djungelvariant på Grand Canyon. Mäktiga bergsmassiv med lodräta höjdskillnader skapar utsiktspunkter som tar andan ur en och längst ner i dalgången under de blånande eukalyptusträden slingrar sig en liten å fram.
Tidsperspektivet blir helt ofattbart när man försöker greppa att det är det här obetydliga vattendraget som har format dessa väldiga bergsformationer genom årens lopp. Den mest kända utsiktspunkten är Echo Point i Katoomba med en magnifik vy over klippformationen "The Three Sisters". Den aboriginska legenden berättar om de 3 systrarna som förtrollades till sten för att räddas från ett urtida sagomonster.


The Three Sisters

Efter ett tag valde vi att lämna de vältrampade stigarna runt Echo Point och hittade en väg ut i den vilda terrängen. Från en bergsklippa såg vi solen gå ner bakom bergen innan vi återvände till civilisationen i Katoomba.





Söndagsmorgonens väderlek gjorde nog ingen glad men vi hann i alla fall med en bastant frukostbuffe, morgonbastu med en kvart i jaccuzzin och en promenad i antikvitetsaffärer och konstgallerier i Leura innan vi styrde kosan tillbaka mot kusten igen.

Heja Sverige!

Tidigt på onsdag morgon lyckades ju de gulblå tvåla till grekerna till min stora lättnad. En av mina chefer har nämligen grekiskt påbrå och det hade blivit en jobbig arbetsmiljö vid en svensk förlust. Nu blev det bara en kort jämmerkommentar om matchen och jag kan gå och småmysa lite på min kant resten av dagen.

Vår variant av fotboll har annars svårt att riktigt få fäste här även om många av Australiens immigranter med europeisk bakgrund försöker följa med så gott det går. Tidskillnaden och det faktum att inte engelsmännen lyckades kvalificera sig till årets EM-slutspel har nog ocksa dämpat intresset en hel del. I vanliga fall brukar jag se åtminstone Sveriges matcher i de internationella mästerskapen men det bär emot att masa sig upp 05.00. Kanske om det blir vidare avancemang från gruppspelet.

Men dagens stora sporthändelse både för mig, min halvgrekiske kollega och resten av alla med ett uns av anknytning till Queensland eller New South Wales är dock den andra delfinalen i State of Origin (Läs om final 1 här och här) som går av stapeln ikväll. Den här gången har Queensland hemmafavör och en olidlig revanschlust. Ikväll står Sydney stilla mellan 19 och 21.

Vill du se senaste filmen med mobilen påslagen och breda ut dig över 3 biofåtöljer eller bara få en sittplats på tåget så är detta kvällen som du har väntat på. Vill du däremot beställa hem en pizza eller sjunga karaoke på puben så får du det betydligt jobbigare...

Australifierad

Det dök upp en skåning på jobbet igår och då snurrade det till ordentligt. Det var udda att prata svenska i en miljö där jag har vant mig vid att fokusera så på engelska. Jag tror att han kände likadant för det blev bara ett par artiga fraser innan vi återvände till engelska igen. Jag har kommit på mig själv med att använda engelska när jag räknar för mig själv eller trixar med dagens sudoku på tåget hem. Märkligt.

It's raining cats and dogs

Läge att damma av den gamla skolboksfrasen...

Rugby & russin

Det är ganska mycket på tapeten just nu. Först och främst så är jag ju skyldig er finalresultatet från Super-14: Waratahs (som ju har fått ersätta mina husgudar i Färjestad) förlorade tappert i helgen mot ett Kiwi-lag som helt enkelt var för starka. Vi såg matchen på lokala puben som sig bör och det var som vanligt hög stämning. Nu är det paus i klubblagsmatcherna i rugby union och istället väntar ett gäng turneringar på landslagsnivå. Jag har väl redan nämnt att dom aldrig verkar få för mycket sport här...

Fullt upp på jobbet samtidigt som jag börjar komma underfund med hur och var man hittar intressanta fritidsaktiviteter. Om man kommer från en svensk medelstor stad är man ju inte direkt bortskamd med att sålla i utbudet men det händer så mycket inom både sport och kultur bara under en helg i Sydney. Problemet blir att lyckas hitta russinen i den stora kakan. Är det inte en internationell världsartist eller idrott på mästerskapsnivå så blir det lätt för trångt i mediautrymmet. På gott och ont.

Jag lyckades snubbla över en fotoutställning som tydligen redan pågått ett par veckor så ikväll blir det till att pallra sig iväg till NSW State Library för lite välbehövlig inspiration från World Press Photo 2008.

Veckans pausfågel

En rosella, fotad från balkongen. Jag vet inte om det är en sorts papegoja , men fina färger har den i alla fall. Det var nog så nära en domherre jag kommer den här vintern...

Nu är det officiellt vinter här men det gör inte så mycket. Maj månad har varit rekordtorr och vädret har varit ungefär som svensk sommar, kanske utan den där enstaka 28-gradersveckan i slutet på juli.

Det tydligaste vintertecknet, för oss som fortfarande känner oss lite vilsna, är nog att det är lågsäsong och nästan inga turister. Dessutom är det många som går och hostar och snörvlar.
En annan stor skillnad är ju att inomhustemperaturen varierar så mycket. Bostadshus är i regel inte isolerade alls, har enkelfönster och saknar ordentliga uppvärmningssystem. Oftast ersatter man bara sommarhalvårets propellerfläkt med ett portabelt värmeelement och inomhusklimatet blir förståss ganska småhuttrigt och rått. Det kryper ner mot 15 grader inne och det är inte alltid så lätt att ta sig ur den goa, varma sängen på första försöket.

Jag är inte speciellt frusen av mig men det var ändå rätt gôtt i lördags när vi hittade ett strandcafé med en öppen eldstad och ett par gamla, nötta läderfåtöljer där vi kunde sjunka ner med varsinn kopp choklad.

Funderar lite på att ta en helg uppe i Blue Mountains om en dryg månad när det firas "Christmas in July". Jag har inte fått grepp om vad det innebär än men jag tror att man låtsas att det är traditionell (europeisk) juletid. Om man varit riktigt snäll under året och håller tummarna extra hårt så kan det faktiskt - hör och häpna - komma några vita fjun uppe i bergen. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Planet Sydney - eller "Smultronställe nr 4: Sydney Centrepoint Tower"

Operahuset ligger alldeles bakom skyskrapan till höger, man kan se ett av de segelformade taken.


Sim City anyone?

P.S. Bara sport...

Glömde ju redovisa resultatet i första matchen i "State of Origin": 18-10 till New South Wales (där ju Sydney ligger). Nu väntar returmöte på bortaplan om knappt 2 veckor och revanschsnacket har redan dragit igång.

Men nu ska jag logga av för den här veckan och ta min Mats ur skolan. Tack för mig.

T.G.I. Friday again

Äntligen helg! Har tampats med en envis förkylning under veckan men det verkar som om jag vann (ta i trä!). En skillnad mellan det svenska och det australienska systemet är att här har man fullt betalt från dag 1 om man behöver stanna hemma. Man har vanligtvis 10 sådana dagar att ta ut under ett år och för dom som har låg sjukfrånvaro så innebär det i praktiken extra semesterdagar. Nu behövde jag inte knapra på min kvot den här gången även om det kändes lockande ett tag.

Det är väl inget officiellt sanktionerat system men väldigt många praktiserar "chuck a sickie" när man ligger lite efter i vardagen, vill förlänga en helg eller bara behöver ett break. Är inte så insatt men det verkar ganska bra. Kan inte se någon nackdel direkt, kanske att den som aldrig är sjuk har några dagar mer frånvaro än annars men det kan han/hon väl ha gjort sig förtjänt av? På min arbetsplats är i alla fall frånvaron nära noll.

Nu är det i alla fall helg och det verkar bli lite lugnare än det har varit på slutet. Semifinal för Waratahs i rugbyns Super 14 på lördag och dessutom några intressanta biopremiärer, bl a Indiana Jones. Kanske blir det ut och fotografera lite om det fortsätter att vara sånt här klart och fint väder.

Have a nice weekend allihopa!

"- It's rigged you know"

I helgen som gick la vi äntligen sista pusselbiten i vårt pånyttfödda hushåll. Efter att ha lämnat kvar hela möblemanget i Sverige och ett flertal turer under året till IKEA Sydney var det underbart att äntligen kunna sjunka ner i sin alldeles egen soffa och bara gilla läget. Trodde nog själv att även soffan skulle bli av svenskt fabrikat men där hade Herr Kamprad & co en del kvar att jobba på.

Bra timing var det dessutom: På onsdag kväll spelar New South Wales mot Queensland i det som kallas "The State of Origin". Naturligtvis gäller det Rugby League och de bästa spelarna får istället för att spela för sitt klubblag representera den delstat de kommer ifrån. Det har under åren skapats en otrolig rivalitet och tas på blodigaste allvar av alla inblandade.
Man möts 3 gånger och det brukar vara riktigt tuffa drabbningar. I år är det dessutom 100-årsjubileum för ligan och uppmärksamheten är enorm. Det har pratats laguppställningar i många veckor nu.

Eftersom varje matchserie sällan avgorts innan 3:e matchen i State of Origin så är många, bl a min svärmor, helt övertygade om att resultatet är uppgjort på förhand. Andå sitter hon - som annars är fullständigt ointresserad av rugby - som ett plåster på tv-rutan. Det här är nog så nära jänkarnas Super Bowl man kan komma, fast 3 gånger på 4 veckor!

Morgonstund har guld i mund

Bara för att det har varit så snålt med bilder på ett tag: en man med sin bräda, North Cronulla, 06.00 en morgon i mars.

Svenska Ord

Det finns ju faktiskt ett fåtal svenska ord som lyckats slå igenom internationellt, bla "smorgasbord", "ombudsman" och "moped". Men förutom ordet "lagom" så finns det ju flera praktiska ord som jag saknar i mitt dagliga språk och som man inte riktigt kan översätta till engelskan.

Därför kommer här min lista på värmländska/svenska ord som snarast bör nomineras till nästa upplaga av The Oxford English Dictionary:

1. fika
2. smultronställe
3. klämdag
4. groggvirke
5. töligt
6. sovmorgon
7. bollplank

Tack för mig!

Ett med naturen

Sånär som på ett par vanliga paper jams i kopiatorn klarade jag resten av dagen med en klackspark. Nu kopplar jag av med en svindyr BBC-producerad naturfilm med en orm som sväljer en hel antilop. Vilken tur att man inte har nån trädgård...

Måndagsexemplar

Började veckan med en halv försovning, fortsatte med ett fullpackat tåg och nån som spillde kaffe över mig. Och jag som inte ens gillar kaffe. Bra start. Nu får vi försöka vända på det här...

Härliga hösten!

Det är sådär härligt frisk höstluft och träden skiftar i alla möjliga gulrödbruna färger (utom palmerna förstås!). Det känns som om älgjakten strax ska dra igång och vanligtvis hade jag nog klarat av åtminstone ett par svampromenader i blåbärsskogen vid det här laget. Helgvädret var alldeles underbart med morgontemperaturer på ca 16 grader som kröp upp till 26 på eftermiddagen. I morse var det en sån där härligt, syrlig höstmorgon som det kan vara i svenska september.

Mina jobbarkompisar huttrar, svär och snörvlar - jag bara ler...

An eternal flame?

Idag kommer facklan med den olympiska elden till Australien och Canberra. Det enda det handlar om i förhandssnacket är kravallstaket och säkerhetsstyrkor. Hörde nånstans att det är sista gången som IOK tillåter den internationella fackelstafetten - det har helt enkelt kommit att motverka sitt syfte. Iden föddes för övrigt 2000 inför olympiaden i Sydney när man ville få grannländerna involverade i folkfesten.

Under OS i Aten 2004 var jag i Peking och det var ganska annorlunda att följa kinesernas aningen partiska TV-bevakning. Att dom dessutom vann 20 guldmedaljer första veckan var ju inte heller helt lagom...

Det ska bli intressant att än en gång följa spektaklet från utanför Sveriges gränser, speciellt som Australien brukar göra väldigt bra ifrån sig och är fanatiska när det gäller all idrott. Å andra sidan var det mycket svalare intresse under förra årets Friidrotts-VM än vad man är van.

Synd bara att man inte bodde här redan under OS 2000. Det var en folkfest som det fortfarande pratas om här...

Rugby League

Det har tagit ett tag men nu börjar jag äntligen få ett litet hum om hur Rugby League spelas. Den andra varianten av Rugby kallas "Union" och är det vi menar nar vi säger Rugby i Sverige. Den varianten hade jag lite koll på redan från början men Rugby League tyckte jag bara var sparka och spring. Det tog (dessbättre)inte många omgångar innan jag var fast och nu är det matcher från fredag till måndag varje helg och det är hur intressant som helst.

Vilken tur att jag hittade nåt som kan begränsa min svåra Färjestads-abstinens!

Klockan är 18.00 och det har blivit dags att dra sig hemåt via den lokala puben för att kika lite på måndagsdrabbningen mellan Melbourne Storm och Canberra Raiders. Hoo-yaa!

så var det slut på sommaren för den här gången...

Tack vare årets byte av klimatzon har jag lyckats med konststycket att ha sommar i nästan ett år men nu får man nog säga att det är slut på det. Temperaturen sjunker till 16-17 grader på natten och det är officiellt höst. Det är ganska skönt att slippa den klibbiga värmen ett par månader och det enda som är synd är att det blir mörkt så himla tidigt. Det blir sällan under 15 grader här men det hindrar inte att jag redan har sett toppluvor, vantar och dunjackor...

Watsons Bay revisited

Som avslutning på den svenska invasionen av Australien besökte vi än en gång Watsons Bay och den här gången var det "Doyle's on the Beach" som fick stå på menyn. Sista paret ut var mina föräldrar och det var deras sista kväll i Sydney (åtminstone på ett tag) och även min färska svärmor med respektive var med för att vinka av "the Swedes". Vi hade bokat bord alldeles på strandkanten och vi mumsade i oss av Sydneys kanske bästa seafood under tiden som solen försvann bakom Harbour Bridge.

tysssstnad....

Efter nästan en månad med fullt hus och minst lika fullt i almanackan har nu alla svenskar (och tyskar) åkt hem och lämnat oss ensamma i en ödsligt tyst lägenhet och utan planer for helgen. Det har varit en fantastisk månad och otroligt kul att få visa släkt och vänner en del av mina smultronställen. Tror också att det nu är aningen lättare att förstå hur jag kunde lämna allt bakom mig för att starta om på andra sidan jorden.

Tack alla ni som kom (välkommen åter!) och tack alla andra som hört av sig - ni är naturligtvis också hjärtligt välkomna så fort det passar!

Jag återkommer under veckan med flera utflyktstips och foto, inte minst från bröllopet, så fort jag hunnit få lite ordning på alla bilder...