The Grinch

Frukost, 4:e Advent, någonstans i södra Sydney:

J: What´s that horrible noise?!?
N: It´s the ending of "Mer Jul" - A modern swedish christmas carol.
J: Sounds terrible!
N: I love it!
J: Can you turn it off, please?

På pricken

Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och slädarnas medar slinter.

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Tusen stjärnor som tindrar,
glitter så långt jag ser.
Av juleljus som glimmar,
vill jag ha mer.

En show glöms bort
om den bara visar opp
effekter som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,
tomtar överallt
och en skog av gröna granar.
Jag vill ha snötyngda hus,
tusentals ljus,
kulörta kulor i drivor,
bjällerklang
som ackompangemang,
på alla julens skivor.

Jag vill ha mer jul ...

Ge mig en svårknäckt nöt,
sötare gröt,
djupare dopp i grytan,
glittrigare glim
och grötigare rim
och mer Arne Weise i rutan.
Jag vill ha rymligare säck,
segare knäck,
fetare fläsk från grisen,
krimsigare krams,
längre långdans
och raskare räv på isen.

Jag vill ha mer jul ...

Jag vill ha mer, mer.
Ge mig mer, mer.
Jag vill ha mer, mer.
Ge mig mer, mer.

Katt-astrof

Vi gjorde ett tappert försök att baka lussekatter i lördags men det gick inget vidare. Troligen jästen det var fel på för det slutade med att vi hade en stor klump som mest liknande trolldeg. Och pepparkakshuset (som iofs blev riktigt bra) klarade inte av den höga luftfuktigheten utan rasade ihop redan första dagen. Jag tror vi har experimenterat färdigt för i år nu. Hädanefter håller vi oss nog till säkra kort från IKEAs "Swedish Shop".

Nya tag

Det har varit glest mellan inläggen ett tag nu. I oktober hade jag i alla fall en ursäkt: Min laptop krånglade och jag tvingades installera om hela rasket. Då trodde jag att det skulle bli fart på bloggandet, men knappast. November har jag ingen ursäkt för, förutom att vädret inte har lockat till inomhusaktiviteter och att det har varit ganska fullt upp rent allmänt. Dessutom kändes det som om vardagslunken hade gjort att jag hade slutat att se Australien ur ett svenskt perspektiv och bara följde strömmen. Det kändes som att jag inte hade något att skriva om längre. Eller just då.

Men nu har inspirationen kommit tillbaka. Det har varit lite mer action på sistone och dessutom är det inte många veckor kvar till julledigheten! Tack till er som fortsätter titta in här då och då. Jag ska försöka att ge lite mer tillbaka framöver.

Dax igen

Idag är det en av de knasigaste dagarna i den australienska kalendern - det är återigen dags för en årgång av Melbourne Cup. Australien står stilla. Har nyss kommit tillbaka från min morgonutflykt till det lokala spelombudet och nästan alla jag mötte bar på en ostbricka, några flaskor skumpa eller liknande party-attribut. Det är 37 grader varmt dagen till ära och en allmän stämning av hopp och förväntan. Vi stänger kontoret ca 14.30 och resten av eftermiddagen är det bara galopp på programmet!

Mina tidigare inlägg om Melbourne Cup:

• - The Race that stops a Nation
• - Galopp & Galej
• - Öl & föl

Helan går!

Jag lyckades till slut komma över besvikelsen att inte fira Midsommar utomhus och för några helger sedan beslutade jag mig för att göra ett nytt försök att få med mig mina nya landsmän på traditionellt svenskt partajande. En ny målgrupp och en hederlig kräftskiva fick det bli den här gången. Jag hade laddat upp med IKEA-kräftor ordentligt uppbackade med lokala delikatesser om det första alternativet inte skulle passa herrskapet. Det är ju inte alla som är nyfikna nog att provsmaka på insekter, dvs om man inte har fötts in i den traditionen. Och det kan man ju ha viss förståelse för.

Men det blev, lite oväntat faktiskt, en stor succé och nästa år blir det till att försöka utöka verksamheten.

Här kommer lite inspirationsbilder från lugnet innan stormen:

Vädergudarna måste vara tokiga

Jag läser att det redan har snöat hemma i Värmland. Och i bl a Indonesien och på Samoa som väl får räknas till Australiens närmaste grannar har dom drabbats av både jordbävningar och tsunamis.
Här stretar vädergudarna minsann åt andra hållet. Under gårdagen åkte vi runt på lite olika jobb i västra Sydney och det var en sån där gnistrande klarblå solskensdag som man egentligen helst ska tillbringa på beachen, eller ännu hellre i skuggan. 35 grader varmt och luften liksom dallrade.

Som tur är finns det ju vattenhål lite här och där och när kollegan föreslog några öl efter jobbet var det ju svårt att tacka nej. Det fick bli en ny yuppie-pub i city och jag kom på mig själv att tycka att ölen var lite dyr när det var min tur att bjuda laget runt och jag betalade en svensk hundralapp för 4 stora stark. Jag har tydligen helt anammat den australienska prisnivån.

En röd gryning

Vaknade 5 minuter innan väckarklockan, 06.00 och vid det laget brukar solens strålar redan hitta in mellan persiennerna i sovrummet. Inte den här morgonen.Den här morgonen vaknade Sydney i en dimma av rött damm.

Jag trodde först att hela kvarteret stod i brand. Jag fick tag i kameran och tog en liten morgonpromenad:

Sandstormen har tydligen sitt ursprung i de inre delarna av Australien och allting har nu täckts av ett lager rött damm. Det här händer tydligen inte speciellt ofta för alla sydney-bor verkar vara lika förundrade.

A train to nowhere...

Nyss tillbakakommen från en dagstur till Campbelltown i sydvästra utkanten av Sydney. Tågresan dit tog nästan 2 timmar. Väl där träffade jag en väldigt ostressad byråkrat och nu är vi alltså tillbaka på kontoret igen, jag och min mp3-spelare. Det är nästan dags att ta helg. Snart slut på vintern, idag är det 24 grader och blå himmel. Tuff dag, verkligen.

Fångad i en stormvind

Denna veckan har jag vaknat några nätter av att det har blåst något alldeles overkligt. Mer än 30 sekundmeter mitt i natten trots att det är hur lugnt och soligt som helst på dagarna. Antagligen någon typ av australienskt väderfenomen som jag inte känner till. Vinden dånar i trädkronorna på de enorma "gum trees" som får vårt hus att se ut som en liten skokartong. Jag pendlar mellan sömn och skräckblandad häpnad. Det är inte utan anledning som dessa träd med sina stora fallande grenar brukar kallas för "widowmakers" men även den här gången klarade de prövningen.

När det äntligen mojnar runt 6-tiden är det nästan ljust så jag tar en runda runt huset för att inventera skadorna men inte ett spår av nattens storm. Solen är på väg upp och fåglarna har vaknat. Hade det inte varit för att trädgårdsmöblerna kastats huller om buller över gräsmattan hade jag trott att det hela bara varit en (mar)dröm.

En fördel är förstås att spindlarna (inklusive nät) nu är som bortblåsta.

District 9 - i backspegeln

Filmen ja! Glömde ju att berätta vad jag tyckte om filmen! Bloggen har fått en del nytillkomna läsare sedan jag nämnde District 9 förra veckan och man vill ju inte göra någon besviken. Jag är ingen riktigt inbiten sci-fi-fantast själv även om det när det används rätt kan vara riktigt intressant. Till skillnad mot min bio-wingman, Mark, som nästan pratar flytande Klingon och kan rabbla fartygsbeteckningar från StarWars.

Men det här är inte en sån film. Det handlar inte om teknik och fjärran civilizationer utan istället om vad som egentligen pågår på den här planeten, i alla fall på sätt och vis. Det är en ovanlig film som istället för att följa i spåren på redan upptrampade UFO-klichéer tar ett rejält kliv framåt och lämnar säsongens tidigare bottennapp (bl a Transformers & Terminators) rejält på efterkälken, trots en bråkdel av produktionsbudgeten. Den bygger på en sydafrikansk kortfilm, Alive in Jo´burg, och utspelar sig alltså i en lite okonventionell miljö. Som väntat bra specialeffekter (Tack, Peter Jackson) och inte minst huvudrollsinnehavarens skådespelarinsatser imponerade.

Filmen vann nog mycket på att jag visste så litet om storyn på förhand så därför vill jag inte säga mer än såhär. En klart sevärd film i alla fall som självklart gör sig allra bäst på bio! 4 av 5 bumeranger.

Nästa film på bio blir antagligen Tyson - en dokumentär självbiografi om Mike Tysons uppgång och fall som visst ska vara riktigt bra.

Tjuvstart

När engelsmännen fick för sig att införliva den australienska kontinenten med resten av det Brittiska Samväldet hade man stora problem med hålla koll på södra halvklotets årstider och klimat. Därför bestämde man helt enkelt att följa almanackan så varje årstid i Australien varar alltid 3 månader. Oavsett dygnstemperaturer och klimat. Och detta lever kvar än idag. Exakt den 1:e september varje år är det alltså slut på vintern och vårens första dag. Jag har alltid tyckt att detta har varit sådär brittiskt verklighetsfrånvänt. Ungefär som när man försökte kartlägga hela den glödheta australienska vildmarken iklädd hög hatt, monokel och ullkostym.


Julstjärna i augusti

I söndags kom sommaren på besök. 28 grader brukar det inte vara under vintern - inte så långt söderut som i Sydney i alla fall. Det kom som en påminnelse om att det är snart slut på de ruggiga morgnarna för i år. Jag lyckades tillochmed baxa ut en frusen J för frukost i det gröna. Och om några få veckor har vi bytt ut värmeelementen mot bordsfläktar och börjar så smått förbereda oss på säsongens första värmebölja.

Brr!

Natten till söndag var den kallaste den här vintern, 5 grader! Brr! Trots att vi hade 6 pers över på middag och fullt med levande ljus var vi tvungna att köra värmeelementet med jämna mellanrum. Det blir lättare och lättare att motivera mig själv att gå vidare med projekt: golvisolering.

District 9

Jag hade inte hört så mycket som ett pip om filmen "District 9" men så vann jag biljetter till förhandsvisningen på måndag och efter att ha kollat in förhandsrapporterna så kan jag knappt bärga mig. Det är inte så ofta man längtar till måndag. Som grädde på moset tar jag med Mark som är en sci-fi-fantast av galaktiska proportioner! Återkommer på tisdag med rapport om förväntningarna infriades eller ej.

Sharks Park

På söndagen fick det bli säsongens första besök på Sharks hemmaplan. Lite dålig stil att det dröjde ända till 21:a omgången innan jag kom iväg men jag får skylla på att Sharks har spelat så dåligt i år, så även i söndags. 0-30 i baken mot Parramatta Eels men jag och grabbgänget hade trots det en härlig eftermiddag i solskenet på söderläktaren. Det känns som våren är på väg här nu.

Arrival Day

I lördags firade vi "Arrival Day", dvs årsdagen för ankomsten till mitt nya hemland. Det uppmärksammades med middag på Big John´s som är en av våra favoritrestauranger. Italiensk/Australiensk meny med pizza, pasta och skaldjur som specialitet. Alltid packat. Servicen är urkass men maten är fantastisk! Vi delade som traditionen bjuder på en enorm portion "Charcoal Grilled Baby Octopus" och det hela blev en mycket lyckad afton.

Robinson

Med ett glatt humör och oömma kläder...

Den stora storyn här den senaste veckan har varit den 19-årige snorvalpen från London som gick vilse i The Blue Mountains och nu försöker lura i resten av världen att han överlevt 12 nätter i minusgrader, utan extra kläder och med bara 2 ostfrallor i ryggsäcken. Skallgångskedjan har inte sett röken av honom.

Dödsförklarad med god marginal dök han så upp efter nästan 2 veckor utan större strapatser, lite extra sugen på pizza och öl bara. Och nu en dryg miljon kronor rikare efter att ha sålt sin berättelse till pressen. Jag är skeptisk.

www.smh.com

Ja, jag vet...

...att jag borde lägga upp lite bilder. Lovar att försöka bättra mig!

Stormen före lugnet

Dags for det klassiska fredag-eftermiddags-inlagget igen. Det har varit ganska lugnt pa jobbet pa sistone men desto mer pa fritidsfronten. J har studieuppehall och vi har lyckats bra med att boka upp all var fritid. Jag gar i isoleringstankar men helgens finframmande har fatt mig att droja med det beslutet nagon vecka.

I lordags hade vi tankt traffa nagra kompisar for brunch men brunchen gick over i IKEA-besok och darefter foljde valspaning, thaimiddag och Hangover pa bio sa vi var inte hemma forran strax fore midnatt. Filmen var forresten den roligaste jag har sett pa bio pa valdigt lange. Och valspaningen var ocksa ovanligt lyckad - atminstone 15 st humpback whales inom 45 minuter och hade jag inte glomt mina minneskort sa hade jag haft nagot att visa.

Vi har aven hunnit med att kamma hem storpotten pa PubTrivian i tisdags sa nu blir det gratis i baren (och bistron) ett par veckor framover. Hela 2 ABBA-fragor var med den har veckan men jag brukar bara hinna kanna igen introt forran nagon av mina lagkamrater redan vet svaret. Har jag namnt hur stora ABBA ar i Australien? Och hur alla tar for givet att jag kan lista varenda b-singel Bjorn&Benny gnuggat ur sig?

Imorgon kommer Canberra-ligan pa besok och vi han precis roja ur gastrummet till den aran. Det tog emot. 22 lador nostalgi kraver rejalt med utrymme sa det var enormt skont att antligen fa det gjort! Nasta helg ar det nasan i bockerna igen for J sa jag far val se fram emot att isolera golv, klippa gras och sparka igang motorsagen...

Midsommar i Oz -09

I helgen som gick hade det alltså blivit dax for det traditionella midsommarfirandet. Här är det ju forstås mitt i vintern nu och bade morkt och kallt. Eller morkt i alla fall - ungefar 20 grader och klart till halvklart som det brukar heta på väderspråk.
Jag hade i min enfald vissa forhoppningar på att kunna duka upp ute i trädgården (som sig bor) men dom planerna grusades ganska snabbt. Det var tvärstopp och logn i h-e att få australiensarna att partaja under bar himmel den har årstiden. Ibland misstänker jag att dom tittar mer på vad det står i almanackan an på vad termometern visar. Man låtsas liksom att det ar kallt eftersom det ju inte ar direkt varmt. Att det är "vinter" här just nu måste man ju som svensk se som något väldigt relativt. +20 grader och uppehåll hade i alla fall varit helt ok svenskt midsommarväder for mig. Antagligen till och med en bit over genomsnittet.

Vi oppnade kalaset med några olika sorters sill och agghalvor med Siljans knäckebrod. Huvudrätt var färskpotatis med kottbullar, gräddsås, lingonsylt och snaps. Skont med något värmande i kylan. Avslutningsvis J's Ostkaka med Jordgubbar och en bärkompott. Naturligtvis avslutades kalaset framfor TVn med traditionell midsommarrugby mellan Australien och Frankrike. Bara midsommarstången och dans borti vägen som saknades med andra ord...

Pre Game

Det kan bero på att det är onsdag eftermiddag och jag bara vill att dagen ska ta slut så att jag kan bänka mig framför delfinal 2 i State of Origin, men att den nye klubbordföranden för Cronulla Sharks heter just Richard Fisk tycker jag är lite oproportionerligt roligt.

Hade Aftonbladet haft en Australienfilial hade det varit rena rama julafton med rubriker i stil med:

"Fisk tar sig vatten över huvudet", "Fisk ny chef för hajarna" och min egen personliga favorit: "En Fisk som heter Richard". Nu är det bäst jag ger mig innan jag skrattar ihjäl mig här...

Game on!

Midsommar

Det var en seg förkylning men nu verkar den ha släppt. Det har puttrat på lite lagom här den här veckan och det känns hoppingivande att vi snart går mot ljusare tider. Jag har ju tänkt ställa till med svenskt midsommarkalas i trädgården men jag räknade fel på en vecka så det blir nästa helg här istället. Och tur var väl det så J hinner få studieuppehåll innan vi börjar snapsa loss på allvar. Imorrn bitti är det jag som styr kosan mot Kamprads möbeltempel för att bunkra upp med sill och andra läckerheter inför nästa helg!

Nu vet jag att de flesta som brukar läsa här är på gång att gå offline i några dagar och skråla "öppna landskap" och blandade snapsvisor. Ha blommor i håret och metspö i hand. Bara äta färskpotatis, matjessill och jordgubbar dygnet runt. Och jag hade så gärna varit med på allt det där men det får vänta, åtminstone ett år till.
Men ta gärna en klunk ur din pripps blå eller en hutt skåneakvavit och sänd en tanke till oss midsommarfirare i exil. Det här är ju den allra svenskaste dagen (och natten) på hela året!

Trevlig Midsommar , Sverige!

Förkylt

Måndag och nästan tisdag avklarade. Puh. Jag är sådär tokförkyld och bägge dagarna har det varit på vippen att jag sjukskrivit mig själv. Kruxet med det är att det är så råkallt hemma (eftersom husen här saknar isolering) så trots snuva och hosta så ar det antagligen hälsosammare att sitta på jobbet. Här är det varmt och skönt och en snäll sekreterare som tittar förbi med jämna mellanrum med varmt té och honung.

Yin & Yang

Imorse var det kallaste morgonen hittills. Kom pa mig sjalv med att tycka att det nastan kandes lite frostigt men eftersom vi inte har nagon termometer hemma har jag lite dalig koll. Pa vagen till jobbet sag jag bade tumvantar, halsdukar och mossor med oronlappar sa min tanke var: "Till slut kom da dagen da det ar varmare vader hemma i Sverige". Skyndade online och tog nagra skarmdumpar pa vadermojen jag har pa datorn:

Vinter (Australien):



Sommar (Sverige):



Brrr! Och snart ar det Midsommar... Stackars er. Men jag blir faktiskt lite avundsjuk nar jag jamfor tiderna for solnedgang.

6:e juni

Det är Svenska Flaggans Dag
Men den enda som sjunger
Är jag

Happy Sweden Day everyone!

Idag borde det vara helgdag i New South Wales

Äntligen dags igen för årets första drabbning i State of Origin-trippeln!

• 1 st blått lag och 1 st vinrött lag som just idag hatar varandra (check)
• 1 stor hink adrenalin och lika mycket vinnarinstinkt (check)
• 1 st storbilds-TV (check)
• Potatischips och pilsner (check)
• 1 st infödd högljudd aussie i andra änden av tv-soffan med ett New South Wales-hjärta på rätta stället (check)

Bring it on!

De värmländska brukstraditioner

Onsdagsmorgonen var inte sa trog som jag befarat men det var lite segare att ga till jobbet imorse nar man visste att i Sverige firar man langhelg med Kristi Flygare. Det ar ocksa den morkaste tiden pa aret har med soluppgang 6.30 och solnedgang 17.00. Just den har veckan har det passat pa att regna en hel del sa man far peppa sig sjalv med att det vander om en manad.

Da ar det forresten tankt att det ska firas svensk midsommarfest i tradgarden. Jag har som mal att gora det till en tradition men det gar lite trogt. Nar jag papekar att vi sjalvklart dukar ett bord utomhus (for det gor man ju pa midsommar!) tror alla australiensare att jag skamtar:

"- Man kan ju inte sitta utomhus mitt i vintern!"

protesterar dom och visst, det kanske dom hade haft ratt i - om inte dagstemperaturen varit ca 20 grader. Sydneyborna ar enormt bortskamda med klimatet. Vi far se hur det gar, men blir det inte en solig dag sa ser det lite hopplost ut.

Det ska i vilket fall som helst bli intressant att se om Sverige eller Australien far finast midsommarvader.

Tisdagar

Varje tisdag, 19.00 är det PubTrivia på puben på Oxford Street. Det är en väldigt australiensk alternativt engelsk företeelse. Alla (andra) verkar väldigt skärpta och det är alldeles solklart att det här är på dödligt allvar.

Varje tisdag träffas vårt gäng och försöker lösa veckans gåtor. Ibland är det helt omöjligt - exempelvis när frågorna handlar om gamla cricketlegender eller australienska barnprogram från 70-talet - och ibland är det lite enklare när det handlar om ämnen av mer internationell karaktär. Roligt är det i alla fall nästan jämt, och några av våra lagmedlemmar är riktiga frågesportsnörds så det har gått ganska bra för vårt lilla lag på sistone. Till kvällens omgång har vi dessutom lyckats vinna ihop drinkkuponger till ett värde av $110. Det låter kanske inte som så mycket för en helkväll på krogen men med tanke på de vänliga ölpriserna här brukar det betyda partaj.

Varje onsdag morgon är det lite skönare att ligga kvar i sängen, lite kallare innan man snubblat in i den varma duschen och lite mera motvind på vägen till jobbet. Tur att det bara är en tisdag i veckan.

Fredag Eftermiddag - the Final Frontier

Det är äntligen fredag eftermiddag och slutet på en lång arbetsvecka. Den senaste veckans rubriker har handlat om den nya budgeten som släpptes i tisdags och om en rejäl skandal inom Sydneys folksport nummer 1 - Rugby League.

För egen del har det blivit några sena kvällar med bl a pubtrivia och inte minst gårdagens Imax-version av den nya Star Trek-filmen. Jag har väl aldrig varit någon riktig hardcore trekkie själv även om jag visserligen slötittade en hel del när Cpt. Piccard och hans besättning utforskade världsrymden med sitt Starship Enterprise, men den senaste filmen i serien var verkligen något extra. Jag får väl medge att det enorma IMAX-formatet säkert förstärkte upplevelsen en hel del men även i normala fall så hade jag nog gett filmen 2 tummar upp.

Men jag förstår verkligen inte hur biografernas schemaläggare har tänkt den här vintern för nu kommer det en lång radda med storslagna grabbfilmer på en gång. Det ar bl a Wolverine, Star Trek, Terminator 4, Transformers 2 och ytterligare ett par riktigt dyra produktioner som matchas mot varandra och någon eller några av dem tvingas garanterat att totalfloppa i den knivskarpa konkurrensen om en i nuläget sparsam biopublik.

Inför nästa helg filar jag lite på en egen utforskarutflykt - to boldly go bortom the Blue Mountains - men det är fortfarande bara på planeringsstadiet så vi får väl se vad det blir av det.

På Sydneys gator står toppluvorna som spön i backen och med dagstemperaturer på huttrande 21 grader(!) så har Kung Bore kopplat sitt bistra grepp om det södra halvklotet. Badsäsongen känns förstås just nu lite avlägsen men det är ju knappast rimfrost vi talar om heller...

Brrr!

Kallaste natten hittills, 15 grader.

Och pa morgontaget luktade det malkulor av alla vinterjackor som plotsligt plockats fram.

Anzac Day

Igår var det Anzac Day - dagen då Australien hedrar sina krigsveteraner, och de som har offrat sina liv för sitt land. Mest uppmärksammas slaget vid Gallipoli i första världskriget då de nyfödda nationerna Australien och Nya Zealand stred sida vid sida med de allierade styrkorna mot Turkiet. Det var ett fältslag i stil med "Landsstigningen i Normandie" och efter utdragna strider slutade det i en rejäl förlust för Anzac-styrkorna. Trots - eller kanske tack vare - att det inte slutade i triumf har det fått symbolisera den australienske soldatens uppoffring i fält.
Man samlas i gryningen, någon håller tal och en solist blåser fanfaren "The Last Post" på trumpet eller horn. Därefter 2 minuters tystnad och det hela summeras med att man citerar "Lest We Forget". Över hela landet organiseras parader och olika varianter på gryningsceremonin och det finns nog inte en håla i hela Australien som inte har en "Anzac Avenue", "Anzac Road" eller "Anzac Bridge". Det finns Anzac-bakelser och många sporter arrangerar Anzac-drabbningar. Som svensk har man inte direkt något att jämföra med - Vi har ju inte varit i krig på 200 år.

ANZAC står för övrigt för Australian & New Zeeland Army Corps.

I arla morgonstund

Jag vaknade tidigare än vanligt idag och har suttit och väntat ett tag på att det ska ljusna. Det är korta dagar här nu och man får försöka göra det mesta av timmen med dagsljus på morgonen innan det bär av till jobbet. Det brukar få bli en runda på baksidan eller ett morgondopp i poolen.
Just i det ögonblick då solens första nuddar trädkronorna i Royal National Park och når in i trädgården vaknar vår senaste inneboende, Kookaburran, till liv och det är ett fågelläte som man knappast kan missta sig på. Ännu en morgon gryr och det har blivit dags att dra igång en ny dag.

SM-Guld!

Var uppe med tuppen och foljde de varmlandska hjaltarnas vag mot ytterligare ett masterskap. Tack vare det hederliga gamla internetet och SvT Texts klassiska "sidan 376". I ar blir det forstas inget firande pa Stora Torget for min del men det far bli att dra pa sig den lila-gula matchtrojan hela helgen i stallet. Nu ska jag bara avverka den sista langsamma timmen pa jobbet och sedan blir det 4 dagars ledighet!

Glad Pask pa er allihopa forresten!

Lite segt

Jag har liksom fastnat i ekorrhjulet. Dagarna och veckorna gar och sommaren har blivit host. Inte sa att det ar kyligt eller att traden skiftat farg men det ar i alla fall inte over 30 grader allt som oftast. I lordags kom vi pa att det har gatt ett halvar sedan vi flyttade in i huset. Det kanns som vi har bott dar ett par ar redan.

Har egentligen en del att skriva om men jag vantar tills motivationen kommer tillbaka. Ha det sa bra tills dess och njut av varen nar den nu antligen kommer till de svenska breddgraderna!

Grattis Vickan och Daniel af Folket!

Jo jag är medveten om att jag fortfarande är skyldig er storyn om "Rain Man", men det är en personlig favorit som jag behover lite mer tid att formulera. Under morgonen så nåddes då även Australiens östkust av nyheterna om det Kungliga Svenska Bröllopet. Mitt fädernesland känns mer och mer som ett litet, medeltida kungarike i sagornas värld, in a galaxy far, far away...

Melodi-pestivalen

Och så ser jag att det eviga schlagereländet har lagt sig över Sverige som en möglig gammal filt och helt plötsligt gör det inget att det brinner, haglar och svämmar över här eller om så varenda simkunnig i hela Sydney blev hajbiten så skulle jag fortfarande tacka och ta emot bara jag slipper Schlager-Måns och Kikki Danielsson på vareviga löpsedel i ett halvår framöver!

Puh! Så fick jag det sagt!

Regnet det bara öser ner

Australiensarna borjar sa smatt atervanda till vardagen aven om det forstas ar lange kvar till dess att brandoffren i Victoria kan ga vidare. Man har i alla fall lyckats skramla ihop nastan 100 miljoner dollar pa en vecka och det tycker jag ar imponerande. Inte bara sjalva summan i sig utan sattet man gor det pa. Alla donerar, t o m de allra yngsta skyfflar stolt over sin veckopeng nar sparbossan dyker upp. Det nya playstation 3 eller den dar surfbradan far helt enkelt vanta.

100 000 000. Dollar. Imponerande. Och valdigt, valdigt nodvandigt.

Har uppe i Sydneytrakten lyckades man slacka branderna ganska tidigt och nu har det regnat som aldrig forr den senaste veckan sa nu ar den varsta brandfaran over - for den har gangen . Men helt saker kan man forstas aldrig vara.

Igar traffade jag faktiskt en riktig "Rain Man" men det far jag be att aterkomma till senare. Nu ar det dax att packa ihop och kila ivag hemat i forsta basta paus mellan regnskurarna.

The Victorian Bushfires - Saturday 7 February, 2009

Jag vet att jag redan borde ha skrivit nagot om allt det ohyggliga som pagar strax nordost om Melbourne, men jag har haft svart att forma det i ord. Varje morgon och under ett par timmar av nyhetsblocket varje kvall fylls TV-sandningarna av bilder pa familjer vars hela liv bokstavligen har gatt upp i rok. Det ar tarar, kramar och tomma blickar mot horisonten. Flygbilder visar vad som en gang var lantlig idyll och det ar svart att fatta hur de drabbade ska kunna hitta en framtid bortom de forkolnade husgrunderna.

Den stora skillnaden jamfort med de tidigare brander som faktiskt rasar varje sommar ar det stora antalet doda den har gangen. Det senaste budet var 181 men det kommer nog att stiga en del innan man har rotat fardigt i ruinerna. Stora skogsbrander hander nastan varje ar och den senaste riktigt omfattande branden drabbade Canberra under 2003. Pa min forsta Oz-resa 2004 akte vi upp till en TV-mast i Canberra dar man kunde se den brandens utbredning och de bostadsomraden som brunnit upp (eller ned) och det gav en ordentlig tankestallare. Brandrisken har ar evigt narvarande och en betydande del av australiensarnas vardag.

Men det ar som ar sa otroligt positivt mitt i all misaren ar hur folk tar hand om varandra och vilken styrka det kan finnas hos en familj som precis har forlorat allt. Det ar ett javlar annamma och det ar forvanansvart fa som ar sa handlingsforlamade som i alla fall jag sjalv tror att jag hade varit i en liknande situation. Det ar fel att pasta att det ar "business as usual" idag men det ar langt ifran sa pessimistiskt som man forvantar sig och det kryllar av vardagshjaltar.

Nagra andra svenska bloggar fran Australien som jag foljer har forsokt skildra stamningen runt katastrofen i Victoria och i samtliga fall slutar det med en kommentarstorm fran trogna lasare som chockas over hur hjartlost och avtrubbat det australienska folket framstalls, ur ett svenskt perspektiv. Det verkar utsiktslost att forsoka formedla den kanslan som infinner sig har pa plats, dvs utanfor det direkt drabbade omradet sa jag later bli. Men de reagerar lite annorlunda pa naturkatastrofer har nere, den saken ar klar...

Under tiden forsoker invanarna i Kinglake, Marysville, Narbethong och Strathewen hitta nagon sorts framtid i askan av det som tidigare var deras hus och hem.

Jaha, så var det februari då.

Det gar undan varre i det nya aret. For en manad sedan firade vi det svenska nyaret med minus 15 och rejalt med rimfrost, i helgen som gick var det dags for det kinesiska nyarsfirandet och nu blir det nog en bit over 30 och rejalt klibbigt i Sydney.

Idag ar det Superbowl, dvs megafinalen i amerikanska NFL. Det ar storre intresse an vanligt har i ar eftersom det finns en australiensk representant med pa plan. Jag var lite sugen pa att simulera en riktig sommarforkylning sa jag kunde stanna hemma och kolla men det kandes lite val uppenbart. Far val lufsa ner till puben pa hornet pa lunchen lagom till andra halvlek istallet.

Helgen var lugn men samtidigt uppbokad med diverse hemmaprojekt. Borjade lordagsmorgonen i 50-meterspoolen, tyvarr varade inte avkylningen speciellt lange. Trampade forresten samma vatten som Ian Thorpe gjorde nar han gnuggade langder infor senare olympiska medaljer. Kandes inspirerande, ungefar som att haft Buffalo Bill till att kratta manegen...
Har antligen fatt upp en torkvinda och skaffat en dragkrok till bilen sa nu kan jag lyfta blicken mot framtida projekt. Sahar fint ogras har vi forresten:

Skärselden

Idag har vi +29 och bla himmel - en helt vanlig januaridag i Sydney. Jag gnaller anda lite inombords nar jag ar ute pa lunch och tvingas till halvfart pa skuggsidan for att inte dra pa mig en blot rygg. Sedan tanker jag pa dom stackarna nere i Melbourne och Adelaide. Dom har rakat ut for en riktig varmebolja med over +40 hela veckan och det ska fortsatta over helgen. Adelaide hade visst +46 grader igar och redan 7 pa morgonen var det +34!

+29 kanns plotsligt riktigt svalt och behagligt...

Splat!

I lördags såg jag en vandrande pinne som egentligen var ett vandrande vedträ. Igår var det ett par knytnävsstora och smått lurviga Huntsman-spindlar som fick mig att höja på ögonbrynen och plocka fram Den Stora Dräparkvasten. Och i morse slog jag ihjäl en kackerlacka som var bara aningen mindre än en folkabuss...

En helt vanlig helg men det var mer som ett besök backstage på "Starship Troopers".


Not in my backyard!

Fredag lunch och snart langhelg

Pa mandag ar det Australiens nationaldag sa det blir en valkommen extra dag ledigt. Det har varit ett typiskt januarivader hela veckan, dvs en bit over 30 grader och natten som gick var det for varmt for att somna. Imorse var det 28 grader redan innan kl 9 och jag ser redan fram emot att lossa pa slipsen och strutta runt i kortbrallor och sandaler nagra dagar.

Deadline idag pa ett projekt med over 200 ritningar som ska vikas. Tyvarr ar var praktikant sjuk sa jag har fatt bunkra upp i styrelserummet med iskallt vatten och mp3-spelaren far ga pa hogvarv for att halla lappsjukan borta.

Tiden har ju dessutom en tendens att sta nastan still nar det ar fredag och snart langledigt.

2 filmer om 80-talet...

...har jag redan hunnit med under 2009; "The Wrestler" och "Lat den ratte komma in". Den forsta vackte min nyfikenhet i samband med Golden Globe-priset for basta manliga huvudroll. Vi far folja en gammal brottarveteran som har svart att lamna 80-talet bakom sig och lagga brottarbrallorna pa hyllan. Amerikansk Wrestling ar val inte direkt min kopp te men det var trots det en stark film av nastan dokumentar karaktar. Hade forvantat mig en variant pa Rocky-temat men det visade sig vara mer an sa. Nu aterstar det att se om Mickey Rourkes gestaltning av ett tragiskt levnadsode ska racka hela vagen till en Oscar.

Den andra ar ju nagot sa udda som en svensk vampyrfilm och det kravde ett magvirus och langvarigt osregn innan jag gav den chansen. Blev rekommenderad av grannen som sett det pa Melbourne filmfestival. Det var inte alls den b-skrackis som jag hade forvantat mig och jag hade egentligen tankt mig pa en langre analys men det ar nog battre att ni far skaffa er en egen uppfattning. En finstamd liten historia, hur konstigt det an later.

Ännu en väderrapport

Ser lovande ut tycker jag. Lite småkyligt på lördag förstås, men inget som man inte fixar med en extra tröja...

Hajar ni?

Helt klart lustigt att de senaste hajattackerna på Australiens ostkust får mer mediautrymme i Sverige än det får här. Bl a Expressen hade det som förstasida, "Hajattackerna skapar panik!", samtidigt som australiensarna rycker på axlarna och snackar cricket.

Smorgasbord?

Varmt välkommen åter!

I 2 veckor har jag njutit av att fa ga och smafrysa i ett varmlandskt vinterland. Pa vagen till Arlanda i sondags sjonk kvicksilvret anda ner till -20 och jag kom pa mig sjalv med att fundera pa om jag kommer att uppleva sa kyliga temperaturer nagonsin igen.
Nasta gang jag satte min fot utomhus igen var nar jag igar efter en evighet i diverse vanthallar, sakerhetskontroller och i luften knatar ut fran Kingsford Smith Airport i Sydney. Den australienska hogsommarvarmen far in en rak hoger mitt pa hakspetsen och sprinklersystemet i harfastet drar igang med en rivstart. 42 grader kokhett och efter att ha kollat att huset inte brunnit upp och att tradgarden inte forvandlats till oken tillbringades resten av dagen inomhus, nara klimatanlaggningen och i ett tillstand nagonstans mellan halvvaken och medvetslos.

Online igen

Efter nästan 3 veckors självförvållad radioskugga är jag nu tillbaka i de gamla gängorna igen. Åtminstone på god väg. "God Jul" är det ju lite fånigt att komma valsande med nu men ett "Gott Nytt År" kan jag väl få bjuda på?