Trevlig Midsommar!

Röd dag i Sverige men här är det som vilken fredag som helst. Visserligen fredag och nästan helg, men de ljusgröna björkarna och de små grodorna lyser med sin frånvaro. Typiskt midsommarväder har vi i och för sig: ca 20 grader och viss risk för regn. Första Midsommarhelgen utomlands och det känns onekligen lite tomt. Kylen är laddad med sill, nubbe och knäckebröd inför lördagens släktmiddag "tema Sweden" så jag har i alla fall gjort mitt bästa.

Ikväll är jag gräsänkling men gårdagens tidiga morgon sätter nog p för alla yvigare planer. Det blir nog lite rugby framför tv-n innan jag försöker sova ikapp mig själv. Just nu är det onödigt mycket lagom och vardag här...

Trevlig Midsommar alla ni därhemma! Ta en Pripps Blå, en OP eller en knäckemacka till och tänk på hur gôtt det är att få uppleva ännu en högtidsstund i det gröna! Just idag är Sverige som allra världsbäst!

Buhu

Ja vad säger man?

Vilket fiasko.

Jag kan ju knappast påstå att jag brinner för Allsvenskan men de internationella mästerskapen brukar jag följa. Speciellt nu när man är utlandssvensk hade det varit kul att ha nåt att samlas runt men det roliga tog liksom slut innan det hann börja. Nu blir det nog ingen rundboll för mig på ett par år.

Och det blir en lång torsdag.

Man får väl försöka hitta nån tröst i att vi inte ens var nära. Och att man slipper gå upp mitt i natten igen.

fem noll noll

Med klockan ställd på 04.40 sitter jag här och äter naglar till frukost. Första EM-matchen med svensk inblandning som sänds på gratis-tv här och som den viking jag är har jag offrat sängvärmen för lite nationsyra på distans. Det är fantastiskt att se det gulblå hav av svenska fans som har valt att fira midsommar i Alperna.

Det börjar lovande med att jag yrvaket och aningens tårögd nynnar med i "Du gamla, du fria" men di svenske startar matchen mycket tveksamt. Just som jag skriver detta åker vi på 0-1 i baken. Kom igen nu Zlatan & co - tänk på oss som försakar vår skönhetssömn för kung och fosterland!

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen!" - eller "Smultronställe nr 5"

Vilken underbart härlig vinterhelg det har varit!

Tidigt i lördags morse lämnade vi Sydney bakom oss för en weekend uppe i de blå bergen. Det är en bilresa på knappt 2 timmar men den slutar i en helt annan klimatzon. Helt plötsligt är det en syrlig bergsluft som luktar snö, löven skiftar i färg och i de timrade stugorna längs den slingrande vägen skvallrar skorstensröken om att man har kurat ihop sig framför brasan med en kopp varm choklad med smälta marshmallows. Som värmlänning är det här så nära hembygdsmiljon man kan komma här och jag trivdes naturligtvis som fisken i vattnet. Äntligen fick man huttra lite!

Echo Point i Katoomba

Blue Mountains är en del av den långa bergskedjan "The Great Dividing Range" och ett av Sydneyregionens populäraste besöksmål. Nu är det däremot lågsäsong och man slipper trängas med amerikanska pensionärer, rågblonda backpackers och snap-happy-japs. Naturen är lite av en djungelvariant på Grand Canyon. Mäktiga bergsmassiv med lodräta höjdskillnader skapar utsiktspunkter som tar andan ur en och längst ner i dalgången under de blånande eukalyptusträden slingrar sig en liten å fram.
Tidsperspektivet blir helt ofattbart när man försöker greppa att det är det här obetydliga vattendraget som har format dessa väldiga bergsformationer genom årens lopp. Den mest kända utsiktspunkten är Echo Point i Katoomba med en magnifik vy over klippformationen "The Three Sisters". Den aboriginska legenden berättar om de 3 systrarna som förtrollades till sten för att räddas från ett urtida sagomonster.


The Three Sisters

Efter ett tag valde vi att lämna de vältrampade stigarna runt Echo Point och hittade en väg ut i den vilda terrängen. Från en bergsklippa såg vi solen gå ner bakom bergen innan vi återvände till civilisationen i Katoomba.





Söndagsmorgonens väderlek gjorde nog ingen glad men vi hann i alla fall med en bastant frukostbuffe, morgonbastu med en kvart i jaccuzzin och en promenad i antikvitetsaffärer och konstgallerier i Leura innan vi styrde kosan tillbaka mot kusten igen.

Heja Sverige!

Tidigt på onsdag morgon lyckades ju de gulblå tvåla till grekerna till min stora lättnad. En av mina chefer har nämligen grekiskt påbrå och det hade blivit en jobbig arbetsmiljö vid en svensk förlust. Nu blev det bara en kort jämmerkommentar om matchen och jag kan gå och småmysa lite på min kant resten av dagen.

Vår variant av fotboll har annars svårt att riktigt få fäste här även om många av Australiens immigranter med europeisk bakgrund försöker följa med så gott det går. Tidskillnaden och det faktum att inte engelsmännen lyckades kvalificera sig till årets EM-slutspel har nog ocksa dämpat intresset en hel del. I vanliga fall brukar jag se åtminstone Sveriges matcher i de internationella mästerskapen men det bär emot att masa sig upp 05.00. Kanske om det blir vidare avancemang från gruppspelet.

Men dagens stora sporthändelse både för mig, min halvgrekiske kollega och resten av alla med ett uns av anknytning till Queensland eller New South Wales är dock den andra delfinalen i State of Origin (Läs om final 1 här och här) som går av stapeln ikväll. Den här gången har Queensland hemmafavör och en olidlig revanschlust. Ikväll står Sydney stilla mellan 19 och 21.

Vill du se senaste filmen med mobilen påslagen och breda ut dig över 3 biofåtöljer eller bara få en sittplats på tåget så är detta kvällen som du har väntat på. Vill du däremot beställa hem en pizza eller sjunga karaoke på puben så får du det betydligt jobbigare...

Australifierad

Det dök upp en skåning på jobbet igår och då snurrade det till ordentligt. Det var udda att prata svenska i en miljö där jag har vant mig vid att fokusera så på engelska. Jag tror att han kände likadant för det blev bara ett par artiga fraser innan vi återvände till engelska igen. Jag har kommit på mig själv med att använda engelska när jag räknar för mig själv eller trixar med dagens sudoku på tåget hem. Märkligt.

It's raining cats and dogs

Läge att damma av den gamla skolboksfrasen...

Rugby & russin

Det är ganska mycket på tapeten just nu. Först och främst så är jag ju skyldig er finalresultatet från Super-14: Waratahs (som ju har fått ersätta mina husgudar i Färjestad) förlorade tappert i helgen mot ett Kiwi-lag som helt enkelt var för starka. Vi såg matchen på lokala puben som sig bör och det var som vanligt hög stämning. Nu är det paus i klubblagsmatcherna i rugby union och istället väntar ett gäng turneringar på landslagsnivå. Jag har väl redan nämnt att dom aldrig verkar få för mycket sport här...

Fullt upp på jobbet samtidigt som jag börjar komma underfund med hur och var man hittar intressanta fritidsaktiviteter. Om man kommer från en svensk medelstor stad är man ju inte direkt bortskamd med att sålla i utbudet men det händer så mycket inom både sport och kultur bara under en helg i Sydney. Problemet blir att lyckas hitta russinen i den stora kakan. Är det inte en internationell världsartist eller idrott på mästerskapsnivå så blir det lätt för trångt i mediautrymmet. På gott och ont.

Jag lyckades snubbla över en fotoutställning som tydligen redan pågått ett par veckor så ikväll blir det till att pallra sig iväg till NSW State Library för lite välbehövlig inspiration från World Press Photo 2008.

Veckans pausfågel

En rosella, fotad från balkongen. Jag vet inte om det är en sorts papegoja , men fina färger har den i alla fall. Det var nog så nära en domherre jag kommer den här vintern...

Nu är det officiellt vinter här men det gör inte så mycket. Maj månad har varit rekordtorr och vädret har varit ungefär som svensk sommar, kanske utan den där enstaka 28-gradersveckan i slutet på juli.

Det tydligaste vintertecknet, för oss som fortfarande känner oss lite vilsna, är nog att det är lågsäsong och nästan inga turister. Dessutom är det många som går och hostar och snörvlar.
En annan stor skillnad är ju att inomhustemperaturen varierar så mycket. Bostadshus är i regel inte isolerade alls, har enkelfönster och saknar ordentliga uppvärmningssystem. Oftast ersatter man bara sommarhalvårets propellerfläkt med ett portabelt värmeelement och inomhusklimatet blir förståss ganska småhuttrigt och rått. Det kryper ner mot 15 grader inne och det är inte alltid så lätt att ta sig ur den goa, varma sängen på första försöket.

Jag är inte speciellt frusen av mig men det var ändå rätt gôtt i lördags när vi hittade ett strandcafé med en öppen eldstad och ett par gamla, nötta läderfåtöljer där vi kunde sjunka ner med varsinn kopp choklad.

Funderar lite på att ta en helg uppe i Blue Mountains om en dryg månad när det firas "Christmas in July". Jag har inte fått grepp om vad det innebär än men jag tror att man låtsas att det är traditionell (europeisk) juletid. Om man varit riktigt snäll under året och håller tummarna extra hårt så kan det faktiskt - hör och häpna - komma några vita fjun uppe i bergen. Vi får väl se hur det blir med den saken.